Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kulturdebatt

Göran Greider: Branden ­måste skaka liv i den stora systemkritiken

”Har den stora branden i Bergslagen något med klimatförändringarna att göra? Troligen …”
”Har den stora branden i Bergslagen något med klimatförändringarna att göra? Troligen …” Foto: JOCKE BERGLUND / TT

Skogsbranden i Västmanland har nått nästan apokalyptiska dimensioner och det går inte längre, för någon, att få den där branden ur huvudet. Människor som berättar att de flytt från eldens hotfulla dundrande i en skog några hundra meter bort går rakt in i oss och det känns som om en ny och grundläggande osäkerhet kommit över svenska folket: Herregud, kan en brand bli så våldsam? Kan räddningstjänsten i detta moderna samhälle stå så maktlös inför en skogsbrand?

I söndags gick jag runt och sniffade och undrade om det brann någonstans. I en by byggd av trä är eld något obehagligt. För ett sekel sedan brann halva vår by ner. Jag blundade och såg hundra år gamla ansikten stående totalt maktlösa inför ett eldhav. Så jag undersökte huset, gick över till grannen – men insåg till slut att rök hade blåst femton mil fågelvägen från Västmanland till Västerdalarna. Den stickande röken nådde under tisdagen Norrbotten.

Men så här är det: Sedan finans­kraschen hösten 2008 har miljö- och klimatfrågor flyttats ner till en andra- eller tredjerangsplats i politiken – i Sverige, i Europa, i världen. Under några få år från 2004 till 2009 exploderade klimatfrågorna. Varenda kultursida hade sin klimatskribent, en strid ström av böcker utkom där Andreas Malms långa uppfordrande boktitel, ”Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent”, blev en kulmen. Sternrapporten visade att det är nu vi måste satsa på gröna investeringar. Tillväxtbegreppet ifrågasattes. Ärligt talat kan jag inte under min livstid minnas att ett politiskt frågekomplex under så kort tid blev så dominerande.

Och så var det plötsligt bort­sopat. Den globala hjärtinfarkt som orsakades av Leman Brothers bankkrasch hösten 2008 innebar att allt systemkritiskt blod slutade att pumpas till det politiska etablissemangets hjärnor. Miljö- och klimatfrågor för sedan dess en tynande tillvaro i politiken. Liksom i medierna. De senaste fyra, fem åren har vi kunnat bevittna en rad naturkatastrofer världen över som tycks ha att göra med att extremväder blir vanligare. Enorma bränder i Australien, dödliga översvämningar på Balkan, exempellösa orkaner över Filippinerna. Men alltmer sällan diskuteras de i det obarmhärtiga ljuset från klimatfrågan.

Antagligen har medierna tröttnat på att kalla in klimatexperter som aldrig kan säga något definitivt om kopplingen mellan klimatförändringen och enskilda naturkatastrofer. I stället blir det mänskliga lidandet, eller ansvarsutkrävandet från myndigheter och räddningstjänst, den tacksamma mediala utgångspunkten. Och än så länge verkar det vara samma sak med den stora skogsbranden i Bergslagen.

Skogsbränder har alltid förekommit i Sverige, i synnerhet innan människan började med det moderna skogsbruk som på kort tid förvandlade skogarna till gröna industrihallar. Låt elden komma hem till skogen! Jag minns miljörörelsens stridsrop från åttiotalet. Bränder förnyar skogarna. Gynnar den biologiska mångfalden. Just nu är det bara hemskt att tänka på, men de närmaste åren kommer det jättelika avbrända området i Västmanland att bli ett Klondyke för insektsforskare och skogsekologer. Ungefär som Tyresta nationalpark efter branden för femton år sedan.

Har den stora branden något med klimatförändringarna att göra? Troligen, eftersom brandrisksäsongen blir längre och långa värmeböljor vanligare. En annan bidragande orsak till denna brand kan vara det monokulturella skogsbruket: Sedan årtionden är det mest kanadensisk contortatall som planteras. Norra Europa klarar sig ändå långt bättre än områdena kring ekvatorn. Planetens lungor, Amazonas, hemsöks av bränder som orsakas av varma vindar från otaliga kalhyggen.

Kanske är denna västmanländska brand på väg att bli en politisk gamechanger? Men i så fall måste den debatteras ur klimat- och miljöperspektiv! I en rätt avslagen valrörelse borde systemkritiska flammor kunna antända den politiska debatten.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.