Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Isobel Hadley-Kamptz: Korten blandas bort i debatten om liberalismen

Foto: ERICH STERING

Den politiska omsvängningen hos borgerliga storstadsledarsidor är onekligen intressant. Alla som läser dem har rimligen sett förändringen, ofta från socialliberalism till en ny, hårdare linje med stort fokus på problemen med invandring.

En granskning likt Mattias Hagbergs är därför ett utmärkt initativ (se DN 5/12 och 6/12). När skedde skiftet, vilka kopplingar finns till de politiska omvälvningarna i världen, vad består skiftet egentligen i? Ledsamt nog är det inte det Hagberg gjort, åtminstone inte särskilt effektivt. Dessutom blandar han ihop begreppen så att det blir närmast omöjligt att förstå, mer än som moralisk utsaga att tidningarna tidigare var snälla och nu är dumma.

Göteborgs-Postens positionsförflyttning är en av de mest omskrivna i svensk modern mediehistoria och oftast skrivs den personcentrerat just kring den politiska redaktören Alice Teodorescu. GP har förvisso ändrat linje, men Hagberg tycks tro att den gamla göteborgsliberalismen var ”klassisk liberalism”. Säg det till John Locke.

Inte heller är konservativa nödvändigtvis mot invandring, som Hagberg tycks utgå från när han etiketterar dessa föränderliga borgare. Om vi tittar på KD:s gamla kärnväljare, frikyrkotanter från Småland, var de ofta både uttalat konservativa och aktiva flyktingvänner. De utgick från det konservativa påbudet att hjälpa dessa våra mest behövande.

Läs även: Så dör det liberala arvet i Göteborg - Del ett i Mattias Hagbergs serie om ledarsidorna och liberalismen

Det vi dock ser inom både borgerligheten och vänstern är hur invandring blir en alltmer central fråga för hur människor grupperar sig. Vissa borgerliga dras mot en konservatism där invandring ses som hot mot hela samhällets ordning. Ofta finns här nationalidentitära drag, men ibland är det snarare den socialliberala välfärdsstaten som hotas utifrån. Andra har hamnat i det Per Svensson beskrev i ”Därför hatar alla liberaler”, att liberalismen bär ett frö till sin egen motsats. Man älskar frihet, tolerans, jämställdhet så högt att man inte kan acceptera dem som inte gör det. Låt oss kalla det Pim Fortyun-liberalismen, efter den homosexuelle antimuslimske holländske politikern.

Mattias Hagberg blandar ihop begreppen så att de blir närmast omöjliga att förstå, mer än som moralisk utsaga att tidningarna tidigare var snälla och nu är dumma.

Ytterligare andra drivs primärt av att vara emot vänstern och för makten, och eftersom det bara är ihop med SD borgerligheten enkelt kan nå elektoral framgång är man beredd att hålla för näsan. Många argumenterar också praktiskt, att situtationen förra hösten var ohållbar och det måste till ett s k andrum.

Om man som jag vill motverka allt det här är det viktigt att förstå vad det handlar om. Och det är relevant att ledarsidor gått från säg optimistisk entreprenörsentusiasm till att lägga huvuddelen av sitt utrymme på påstått invandringsrelaterade kriser. Helheten har betydelse, oavsett om varje enskilt fall kan vara upprörande på riktigt.

Läs även: Ständigt krisläge på Expressens ledarsida — Del två i Mattias Hagbergs serie om ledarsidorna och liberalismen

Men korrekta begrepp och analyser är också centralt. Inte minst om man undrar över vart vi ska härnäst. Det finns reella problem med svensk bostads- och arbetsmarknad som blixtbelysts senaste åren, men hur vill flyktingstopp-vurmarna lösa dem? Konkreta förslag kommer från motståndare till stoppet, som centerpartiet, men inte så värst från de svängande borgerliga opinionsbildarna. Var inte tanken att andrummet de argumenterat så starkt för skulle användas till något? För syftet kan väl inte ha varit bara att stänga gränsen.

Isobel Hadey-Kamptz är journalist och författare. Hennes senaste bok är ”Frihet och fruktan – tankar om en ny liberalism” (2011).

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.