Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Johan Fredrikzon: Viktigare att fråga vad vi ska med all data till, skriver Johan Fredrikzon

Svar på Pelle Snickars artikel om big data och bildning.

Enligt Pelle Snickars (DN 14/12) pågår det en bildningsrevolution tack vare den digitala kommunikationsteknologin. Nu när ”överflöd har ersatt brist” och allt verkar omedelbart och ständigt tillgängligt blir bildning något relativt och individuellt, föreslår han. Boken som del av en ”normerande kanon” med sitt viktiga innehåll – texten – har fått ge vika för data i databaser. Och lika trött som man kan vara på bokromantiker och stelnade bildningsideal, lika spännande är tanken på att det hela tiden öppnas upp nya vägar för att nå och dela kunskap. Ändå undrar jag om det inte rör sig om en falsk motsättning, detta att sätta bok mot nät och text mot data.

Jag menar att den här sortens positioneringar vilar på en övervärdering av sambandet mellan medieteknik och kunskapsmål samt en undervärdering av de mer verksamma aspekterna i bildningsgången: principiell metod och social access. Jag menar, vidare, att medan de tekniska verktygen för att nå och använda information ändras hastigt, har de allmänna metodologiska principerna för att nå kunskap ett betydligt trögare förlopp, vilket de delar med frågor om normer och makt. Genom att uppehålla oss vid de enorma tekniska skillnaderna mellan ett inbundet lexikon och ett digitalt nätverk ser vi inte att de epistemologiska systemen runt omkring är påfallande stabila. Det är lika krävande som någonsin att sätta information i ett sammanhang där den blir omsättningsbar och meningsfull och ingen kan med trovärdighet upprätta en vetandeshop i sitt hörn av nätet och utropa sig till bildad.

Läs mer: I den digitala bildningen kan framtiden ersätta historien

För mig är det därför lika problematiskt att föreslå Google som ”samtidens stora bildningsmotor” – spetsen i ”ett socialutopistiskt kunskapsprojekt” – som att hävda att man blir bildad bara genom att vistas i ett bibliotek eller att böcker bär på något slags unik kunskapsmagi. Frågan är inte huruvida vägen går via Spotify eller Bonniers musiklexikon utan vem som har tillgång (och då menar jag inte tekniskt) till vilka kanaler samt hur respektive kanal värderas; den som både kan läsa om och lyssna till musik har en fördel även i framtiden, även på internet.

Den som har tillgång till fler vägar, inte minst de svårbemästrade och kvalificerande, mot ett ämne får på samma gång ökad distans och större djup i sin förståelse. Och det här arbetet – där vi med huvud, kropp och i samspel med andra gör något av alla dessa data som världen är full av – menar jag följer ungefär samma principer som förut, på gott och ont.

Ändå är det inte likgiltigt vem som dirigerar trafiken. ”Framtiden har ersatt historien”, skriver Snickars. Med det menar han att skillnaden mellan gamla minnesinstitutioner som Kungliga biblioteket och Riksarkivet och nya datajättar som Google och Youtube är att de förra alltid sökt inblick i det som varit medan de senare vill få reda på det som ska komma. Jag vill hävda att den viktigare frågan gäller vad man ska ha alla data till. Och i det avseendet har vår tids mäktigaste datainsamlare mer gemensamt med femtio år gamla reklambyråer än med moderna statliga institutioner.

Kan vi omforma en föråldrad bildningssyn med allt vad det inneburit av elitism, gubberi och världsfrånvändhet är det naturligtvis bra, men om vi förminskar medborgarnas intressen till de digitala makthavarnas perspektiv – att innehåll är data, mönster förståelse och människor datagenererare – har vi i praktiken gått med på att malla vår syn på kunskap och bildning efter hur framtidsspekulanter och datamäklare tänker. En liknande rörelse finns sedan länge inom diverse ingenjörspraktiker och säljorganisationer där minsta program som gör sitt jobb kallas intelligent. Motsvarande devalvering av bildningsbegreppet kanske öppnar upp för att etablera ett nytt forskningsfält: artificiell bildning (AB)? (56 träffar).

Läs mer: Nina Wormbs: Vi behöver såväl historien som framtiden

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.