Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Kajsa Ekis Ekman: Samtycke är inte att vända bevisbördan

Män styr 90 procent av jordens länder, praktiskt taget alla arméer, de religiösa samfunden, FN och majoriteten av de internationella organisationerna. Män sitter i ledningen för världs­organisationen för psykoanalytiker, det internationella medi­tationssällskapet och föreningen Non-violent communication. Få menar att män, bara för att de är män, inte skulle klara detta. Men att förstå det enkla ordet "nej" från en person som befinner sig en centimeter bort, det är tydligen omöjligt för en man – anser våra domare.

Vi hör det om och om igen: hur män frias från våldtäkt för att de inte förstod ett nej.

Man kan bevisa att ett samlag genomfördes, man kan bevisa att hon inte ville – men man kan inte bevisa att han förstod det. (Män begår 98 procent av våldtäkterna, 95 procent av offren är kvinnor och flickor.)

Under januari har två fall fått stor uppmärksamhet. I det ena hävdade mannen att han trodde att "sättet hon sa nej på var en del av sexet". Rätten gick på hans linje – det var inte klarlagt att han verkligen förstod att nej betydde nej. I det andra friades en man för våldtäkt på en kvinna som hade två promille alkohol i blodet – eftersom det inte var klarlagt att han inte förstod hur full hon var.

Och minns ni Umeåfallet i maj förra året? Då tre män hade tryckt upp en flaska i en ung tjejs underliv tills hon började blöda – men friades. Hon kunde ju ha knipt ihop benen "för att hon var blyg eller tvekade."

Eller Kirunafallet för ett år sedan: trots att kvinnan fortfarande grät när polisen kom, var det inte klarlagt att mannen förstått att hon inte ville.

Samma historia varje gång. Faktum är att antalet som fälls för våldtäkt har legat konstant sedan sextiotalet, berättar Olga Persson på Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Det är omkring 150–200 varje år. Trots att anmälningarna ökar. Under 2012 anmäldes 6 324 fall av våldtäkt. Endast 151 ledde till fällande dom. Trots gradvisa skärpningar av sexualbrottslagstiftningen har inte fler blivit fällda. Kanske det värsta är att våldtäkt till och med kan visa sig vara en lönsam historia – flera av de som friats har fått skadestånd på över hundra tusen kronor.

Fler och fler begriper att så här kan vi inte ha det, och nu har frågan om en samtyckeslag kommit upp på dagordningen igen. Kvinno­rörelsen, med kvinnojourerna i spetsen, har drivit frågan länge. Flera utredningar, senast 2010, har diskuterat frågan om samtycke. Nu har kampanjen fatta. nu samlat tusentals till demonstrationer för en samtyckeslag, och i veckan mötte Sveriges kvinnolobby och ROKS med flera Beatrice Ask för att kräva en haverikommission. Äntligen ser det ut som om något kommer att hända. Förhoppningsvis inte ytterligare en utredning som utreder samma sak igen, utan en riktig lagändring.

Genast kommer invändningar: en samtyckeslag skulle inte göra någon skillnad i praktiken, hävdar RFSU bestämt; det löser inga problem, menar Advokatsamfundet; vi borde i stället satsa på att "tala om könsroller, sex och sexualitet med unga" menar Sanna Rayman i SvD (27/1). Och så hör vi det gamla vanliga: våldtäktsmän kommer aldrig att fällas, för "ord står ju mot ord."

Visst, en samtyckeslag kommer inte att lösa alla problem. Ändå borde det vara en självklarhet.

Det handlar om att vända på grundantagandet. I stället för att anta att alla vill ha sex om de inte lyckas övertyga motparten om det, skulle man utgå från att de inte vill. Säg att jag är dödskåt och går runt på en fest, hittar en däckad man och börjar klä av honom – då är det i dag så att han måste vakna, gasta "STOPP!" sparka med benen och på alla sätt övertyga mig om att han inte vill. Och även då kan jag hävda att jag trodde att han spelade svårfångad för att hetsa upp mig, och följaktligen frias.

Hade vi en samtyckesklausul skulle han aktivt behöva visa ett ja. Annars får jag inte fortsätta.

Det handlar inte om att vända på bevisbördan.

Det handlar om att skapa en lagstiftning som utgår från att kvinnor inte är allmän egendom tills de själva lyckas övertyga männen om motsatsen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.