Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kulturdebatt

”Kulturutskottet vet inte vad en kulturtidskrift är”

Landets kulturtidskrifter har hastigt hamnat i en akut kris. Plötsligt hotar riksdagens kulturutskott att inom några dagar spoliera kulturtidskrifternas existens. Besparingar på 15 miljoner ska göras på ett stöd som inför 2014 var 19 miljoner. Det är allvarligt eftersom det årliga produktionsstödet är en grundplåt för att säkra kontinuiteten och förutsättningen för att utveckla verksamheten och möjliggöra den större övriga finansieringen för hela året.

Varför träffar det just kulturtidskrifterna? Jo, enligt utskottets komplettering till budgeten tror de borgerliga politikerna att tidskrifterna lika gärna kan publiceras digitalt som i pappersform och att detta skulle bli billigare.

”Utskottet vill peka på den möjlighet till ökad tillgänglighet och därmed bättre möjlighet att nå fler läsare samt till minskade kostnader, bland annat för distribution, som elektroniskt utgivna tidskrifter innebär.”

Men det är helt fel tänkt. Papperet och distributionen är faktiskt bara en bråkdel av den totala kostnaden för att producera en professionell tidskrift. En millimeter av en tummetott. Det är kvaliteten som kostar.

Kulturtidskrifter köper inte in standardiserade, färdigställda nyhetsartiklar och notiser från nyhets­byråerna. Kulturtidskriftsredaktioner består av intellektuella som bevakar samhällsdebatten – i 10TAL:s fall följer vi bokutgivningen i Sverige och internationellt, studerar utländska publikationer, upprätthåller ett omfattande kontaktnät med redaktörer, journalister, författare och konstnärer över hela världen.

Kulturtidskrifter sätter i gång debatter och analyserar samhällsfenomen som tas upp av övriga medier. Kulturtidskrifter vidgar perspektiven genom att engagera experter inom olika ämnen som skriver långa fördjupande texter. Vi introducerar internationella författare för svenska läsare och som tas upp av förlagen. Tidskrifterna är en arena inte bara för en mångfald röster utan också för nya röster. De bidrar till försörjningen och återväxten inom journalistiken, bokförläggandet och bokutgivningen, samt en rad andra konstnärliga discipliner. Tidskrifterna kan synas onödiga för den oinitierade men fungerar i kultursystemet som bin i ekosystemet.

I ett normalstort nummer av tidskriften 10TAL medverkar ett femtiotal personer, skribenter, översättare, fotografer, illustratörer, konstnärer, författare – som alla ska få arvoden. Därtill kommer löner till redaktörer, formgivare, administratörer och marknadsförare. Det essentiella arbete med kulturtidskrifter som beskrivs ovan kostar detsamma oavsett elektronisk eller analog distribution.

Vi måste kunna förvänta oss av våra politiker att de vet vad en ­kulturtidskrift är, hur den produceras och vad den spelar för roll i kulturnäringskedjan och vad den har för demokratiskt och kulturellt värde.

”Kulturpolitiken kan inte längre skötas av dilettanter”, skriver Björn Wiman i DN 13/12 apropå kulturutskottets förslag. Det förefaller huvudlöst men faktum är att det mer liknar galenskap och jag hoppas verkligen att riksdagens kulturutskott tar sitt förnuft till fånga och kommer till insikt om kulturtidskrifternas unika värde som idékälla och kunskapsproducent. Att de vill värna om den oberoende kulturen och försvara det fria ordet. 15 miljoner är bara en millimeter av en tummetott.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.