Lilla Hjärtat och rasismen

Mina kritiker har begränsad utblick

Bild 1 av 2
Det finns andra bildreferenser än de anglosaxiska. Här en brosch från Sydafrika. Foto: Stina Wirsén
Liten Skär och Lilla Hjärtat ur filmen ”Liten Skär och alla små brokiga” av Stina Wirsén och Linda Hambäck (producent och medmanusförfattare).
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Lilla Hjärtat är inte ett undergivet objekt. Hon är en hjältinna. Jag har inspirerats av bildtraditioner från Afrika, Karibien och Asien, skriver Stina Wirsén om sin om­debatterade figur.

Lilla Hjärtat är inte ett undergivet objekt. Hon är en hjältinna. Jag har inspirerats av bildtraditioner från Afrika, Karibien och Asien, skriver Stina Wirsén om sin om­debatterade figur.

I debatten om karaktären Lilla Hjärtat i min och Linda Hambäcks film ”Liten Skär och alla små brokiga” har flera refererat till de nidbilder av svarta som spreds i segregationens USA under 1900-talets första hälft. Man har, med rätta, konstaterat att figurerna Golliwog och Pickaninny är rasistiska till sitt uttryck.

Men min inspiration kommer från andra håll. Från de långa bildtraditionerna i Afrika, Karibien och Asien.

Annons:

Jag har tittat särskilt mycket på träskulpturer från Uganda, dockor och broderier med figurativa motiv från Sydafrika, stenskulpturer från Zimbabwe, karibiska dockor och tyger. Själv är jag särskilt förtjust i den afrokubanska bildtraditionen, som är full av vackra, humoristiska och brokiga bilder och dockor.

Jag tycker att några av de som kritiserat min film har en begränsad utblick. Vi har lätt för att ta till oss den anglosaxiska bildkulturen, vi är alla präglade av den, men många av oss är okunniga om bildtraditioner från resten av världen, utanför Europa och USA.

Mitt misstag är att jag underskattat kraften i den anglosaxiska traditionen.

Jag har full respekt för dem som känt sig kränkta av min figur, det sista vi ville var att såra någon.

Hela syftet med karaktären Lilla Hjärtat är att punktera bilden av en svart figur som ett undergivet objekt. Hon är en filmstjärna, ett starkt subjekt, en förebild, en hjältinna, lika utrymmeskrävande och allmänt förtjusande som resten av det brokiga gänget.

I debatten är Lilla Hjärtat konsekvent plockad ur sin kontext, tömd på sitt innehåll. Min gissning är att det är enda sättet att hålla liv i tesen att Lilla Hjärtat är en fördomsfull kliché. Om man tar till sig böckerna och filmen, så faller den bilden.

Ett antal debattörer har tagit sig rätten att enögt banka in och sprida ut bilden av Hjärtat som en tom, innehållslös stereotyp. Det anser jag lågt och framför allt kontraproduktivt.

Att alla inte upplevt henne som det starka subjekt hon är kan jag se som ett misslyckande. Hade jag gjort henne nougatbrun med en liten platt frisyr, hade debatten kanske inte uppstått.

Men de som säger sig behöva Lilla Hjärtat? Som ser en förebild för sina döttrar, en återupprättelse för en svart figur, varför räknas inte deras röst?

Hur går vi vidare?

Hur förhåller vi oss till vår samtid? Hur får man rita nu, till dess att Sverige förhoppningsvis berikats mer av andra bildinfluenser än den anglosaxiska?

Om några av dem som ägnat all kraft åt att hata Lilla Hjärtat kunde fokusera på att arbeta mot den verkliga rasism som präglar vårt samhälle, skulle mycket vara vunnet.

Läs mer:

Sverker Lenas: Rasismen i ­samhället går inte att retuschera bort

Andra har läst

Mer från förstasidan

ardalan
Foto:Meli Petersson Ellafi

 Regeringen sätter press. Civilministern: ”Oseriösa aktörer ska inte finnas.” 5  2 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

amne
Foto:TT

 Materialet är en atom tjockt. Mirakelmaterial kan göra det möjligt att ladda med luft. 112  16 tweets  93 rekommendationer  3 rekommendationer

Nutidstestetv48.500
Foto: Hasse Holmberg/TT, Thomas Karlsson, Gustav Sjöholm/TT

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Testa dig i DN:s nutidstest.

Annons:

 Flicka var hemma. Pappan i familjen om händelsen: ”Poliserna var tykna.”

skanska
Foto:TT

 Byggbolaget lämnar Latinamerika. Skanskachef: ”Den här miljön som finns är ju jättesvår att jobba i.”

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: