Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kulturdebatt

Originalitet och innovation inom medicinsk forskning måste också belönas

Foto: TT

Vilka lärdomar kan man dra av de tragiska händelserna vid Karolinska Universitetssjukhuset, där man gjorde djurförsök på människor?

Inte bara läkaretiken, utan även den medicinska etiken i övrigt, som Helsingforsdeklarationen med mera, har körts över fullständigt. Någon ytterligare medicinsk-etisk forskning för att förhindra framtida liknande olyckor behövs inte: regelverk och läkaretik är redan på plats. Utbildningen i medicinsk etik vid medicinsk fakultet måste baseras på den medicinska etik som faktiskt finns och så är inte fallet i dag.

Även om en beskäftig etikprofessor Kalkyl räknar ut att det är etiskt rätt att läkare ger potenta dopingpreparat till flickor så att de ska få större muskelmassa så måste blivande läkare lära sig att de inte får göra så. Det strider dels mot lagar och regler, dels mot läkaretiken, där en central komponent är att man inte avsiktligt får skada sin patient.

Finns det tid över i det späckade läkarprogrammet så kan man gärna ägna sig åt att läsa litterära klassiker. Vill man förkovra sig i praktisk filosofi är det bättre att man gör det vid en annan fakultet – och filosofer kan göra motsvarande.

Något som framkommit är att praktiska filosofer inte tycks intresserade av utvecklingen inom evolutions- och medvetandeforskning. Vår medfödda altruism, benägenhet att tycka illa om de som skor sig på andra, en medfödd känsla för rättvisa samt att dela in människor i vi och de – se där några faktorer som man inte kan bortse från när man konstruerar en etik som ska kunna fungera.

Vid universiteten i allmänhet och inte bara vid KI har man infört linjeorganisation och styrsystem hämtade från näringslivet, där man laborerar med märkliga New Public Management-metoder som också har sin motsvarighet i sjukvårdens pinnräkning som ju underminerar läkaretiken.

Dessa metoder går ut på att ersätta den kollegiala granskningen av forskning med en maskin, som baserat på algoritmer styr över stora forskningsmedel.

Maskinen är inte intresserad av vad som faktiskt står i forskningsrapporterna. Den omskrivna artikeln i medicinska tidskriften Lancet genererar fortfarande många sköna aktivitetspoäng. Detta måste förstås i grunden ändras. Eller ska man ta ett ytterligare steg och låta maskinen dela ut stora medicinska priser?

Att man ger så pass stora anslag till medicinsk forskning beror på en önskan om nya möjligheter att förstå, förebygga och behandla sjukdomar och då måste originalitet och innovation också belönas.

Forskningsfusk är en allvarlig företeelse. I det aktuella ärendet fungerade det kollegiala granskningssystemet rätt så bra – det var forskningskolleger som ett flertal gånger larmade. Men detta ignorerades i den nya universitetsorganisationen.

Den aktuella skandalen får inte fördunkla det faktum att medicinsk forskning av i dag är vid god vigör. Det är en dynamisk, krävande och spännande verksamhet som måste ha en ständig dialog med det omgivande samhället – författare, företrädare för världsreligionerna, patientorganisationer, politiker, etiker, med mera.

Läs mer. Debatten om KI
Fördjupning. KI-skandalen
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.