Pojkar läser bara om män också läser

Pojkars läsmotstånd är inte bara ett problem för skolan utan för hela samhället, skriver Gunilla Molloy.

Foto: Alamy Pojkars läsmotstånd är inte bara ett problem för skolan utan för hela samhället, skriver Gunilla Molloy.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Det är inte skolans fel att pojkars läsförmåga försämras. Pojkar läser ogärna skönlitteratur eftersom det anses omanligt, men därmed får de svårare att förstå andra människor, menar Gunilla Molloy.

Det är inte skolans fel att pojkars läsförmåga försämras. Pojkar läser ogärna skönlitteratur eftersom det anses omanligt, men därmed får de svårare att förstå andra människor, menar Gunilla Molloy.

Den statliga litteraturutredningen, som just har varit ute på remiss, visar bland annat att pojkars läsförmåga försämrats. Det sägs ofta vara ett skolproblem. Jag menar att det är felaktigt. Problemet blir synliggjort i skolan men uppstår inte där. Förklaringarna till pojkarnas sjunkande läsförståelse varierar i Litteraturutredningen, alltifrån för mycken tid vid datorerna till förändringar i skolan. Men också skillnaden mellan pojkars och flickors läsförmåga (och övriga skolprestationer) betonas och frågan borde därför analyseras ur ett genusperspektiv som kan belysa aktiviteten ”läsa skönlitteratur” i relation till ”konstruktion av manlighet”. Det har Litteraturutredningen missat.

Många pojkar läser en hel del. Gärna böcker om historia. Helst om andra världskriget. De läser också fantasy och science fiction. De är ofta bättre läsare än sina lärare då det gäller läsförståelsen av texter i videomanualer och dataprogram. Pojkar har ofta en läskompetens som är annorlunda än den som efterfrågas i internationella undersökningar. Där skall de kunna tolka litterära texter och läsa mellan raderna. Det är också här som skillnaden är störst mellan pojkar och flickor, i kategorin att ”reflektera och utvärdera”.

Annons:

Hur försöker då lärare motivera elever att möta skönlitteraturen? En del lärare säger att det är ”bra” att läsa och hämtar argument ur kursplanen i svenska: litteraturläsning ger upplevelser och kunskap, är språkutvecklande och stärker den personliga och kulturella identiteten. Men dessa argument räcker inte för att överbrygga ett (manligt) läsmotstånd.

De flesta pojkar har inget emot nya kunskaper eller att utveckla sitt språk. En del pojkar skulle däremot bemöta argumentet om ”stärkandet av den personliga identiteten” med ett överseende skratt. I deras värld skulle litteraturläsning snarare försvaga den personliga identiteten. Att bli sedd med en skönlitterär bok i handen (för att inte tala om poesi) skulle sänka många pojkars status bland andra pojkar. Att det kan vara ”bra” att läsa skönlitteratur för att stärka den personliga identiteten är inte ett trovärdigt argument för dem.

Varje klassrum är en social, men inte könsneutral, arena. Här kan elever under sin långa skoltid leka med olika identiteter. En blond flicka i helveckad kjol kan nästa månad dyka upp som svarthårig punkare. Men detta utforskande av identiteter ligger oftast på ett ytligt plan. Könsidentiteten ligger däremot, med få undantag, stabil. Ett klassrum speglar de genusrelationer som finns i samhället utanför skolan.

Att ”vara” pojke och att ”vara” flicka innebär i klassrumspraktiken att gestalta kön genom markörer och handlingar, varav attityden till läsning av skönlitteratur är en. Ett sätt för män är att konstruera ”manlighet” är att gestalta den i motsatsförhållande till vad som ses som ”kvinnligt”.

Att studera maskuliniteter i skolan är därför inte att studera bara ”pojkar”. Reproduktion av maskuliniteter sker i relation till femininitet. Medan flickor i dag kan gå i långbyxor, spela fotboll och läsa skönlitteratur, så kan pojkar inte gå i kjol, dansa balett och inte heller läsa skönlitteratur om de vill bli uppfattade som maskulina.

Isärhållandet mellan könen förefaller vara den princip som styr könskonstruktionen i samhället utanför skolan och därmed också i klassrummet. ”Om det finns något mönster som vi enkelt kan se och enkelt kan belägga så är det isärhållningens starka, dirigerande logik, den som allra tydligast kommer fram i detaljerade praktiker eller detaljerade föreskrifter om genusarbetsdelningen”, skriver Yvonne Hirdman. I de klassrum där pojkar vistas under tolv år gäller det för dem att dagligen förhålla sig till denna ”genusarbetsdelning” på ett sätt som också bekräftar deras maskulinitet. Ett tecken på isärhållandets logik är inställningen till att läsa och samtala om skönlitteratur. Att avvisa läsning av skönlitteratur, som ses som en feminin handling, innebär att aktiviteten måste förlöjligas eller avfärdas som tråkig.

I klassrummets genusimpregnerade kontext kan vi hela tiden se hur handlingar laddas med genusbärande markörer; att sitta bredvid en flicka (feminint), att läsa skönlitteratur (feminint), att samtala om skönlitteratur (feminint) att skriva om skönlitteratur (feminint), att ta avstånd från det feminina (manligt). Det är som om vi bland många pojkar bevittnar en ständig kamp mot uttryck för femininitet.

När lärare säger att det är ”bra” att läsa skönlitteratur måste vi fråga oss ”bra för vad”. Läsning av skönlitteratur kan vara ”bra” för elevers språkutveckling och kanske kan läsning av skönlitteratur stärka den personliga identiteten hos någon elev. Men jag menar att läsning och samtal om skönlitteratur framför allt kan uppöva vad den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum kallar narrativ fantasi, som är en förmåga att leva sig in i hur andra människor – med annorlunda villkor, erfarenheter och värderingar – tänker, känner och lever. Det är en förmåga att skifta perspektiv och synvinkel, att se sig själv i den andre och den andre i sig själv. Enligt Nussbaum stimuleras denna förmåga, som är viktig i en demokrati, bäst genom litteraturläsning. Med begreppet narrativ fantasi försöker Nussbaum ringa in fenomenet ”perspektivbyte”, som kan uppstå vid litteraturläsning när läsaren kan leva sig in i hur andra människor – med annorlunda villkor, erfarenheter och värderingar – tänker, känner och lever. Perspektivbyte innebär att man också kan se sig själv i andra. Denna förmåga till narrativ fantasi är nödvändig för många yrkesutövare, som psykologer, jurister och pedagoger.

Enligt Nussbaum kan förmågan till narrativ fantasi stimuleras bäst vid litteraturläsning. Det är en sympatisk tanke. Men den räcker bara halvvägs. För det är framför allt i samtal om texten som läsaren kan diskutera inte bara textens värderingar, utan även sina egna.

Läsning och samtal kring skönlitterära texter är ett sätt att arbeta med skolans demokratiuppdrag. I samtal om skönlitteratur kan läsaren utveckla sin förmåga att förstå världen och andra människors handling ur andra perspektiv än det egna. Att en del elever avvisar denna möjlighet blir ett problem i skolan. Men om inte det omgivande manssamhället visar pojkar att läsning av skönlitteratur är viktigt, så kommer pojkarna inte heller att tycka det. Och om vuxna män inte läser böcker, så kommer inte deras söner att göra det.

Låt oss därför skifta perspektiv och i fortsättningen diskutera pojkars läsmotstånd utifrån ett samhällsperspektiv. Då kan vi konstatera att många män, i sin gestaltning av manlighet, bland annat gör det genom att inte läsa skönlitteratur. Pojkar framstår nu som förlorare i det moderna kunskapssamhället. Litteraturens ställning och betydelse i utbildningssystemet blir därmed också en politisk fråga. Skolan har uppdraget att fostra demokratiska medborgare, men det måste ske i samspel med samhället utanför skolan.

I ett land som hävdar demokratiska värderingar måste dess medlemmar kunna lyfta sig ur invanda mönster och föreställningar. I ett sådant samhälle skulle läsning av skönlitteratur inte behöva skilja könen åt, utan i stället förena dem i samtal om hur andra människor tänker, känner och lever.

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

ozon500
Foto:Nasa

 Nasa-bilder. Ozonhålet har ännu inte börjat minska, trots förhoppningar. 12  6 tweets  6 rekommendationer  0 rekommendationer

galactic244
Foto:AP

 En död, en svårt skadad. Virgins rymdskepp störtade under testflygning i Mojaveöknen. 116  21 tweets  95 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

Har du hängt med i nyhetsflödet?  Utmana dig i DN:s Nutidstest. 131  4 tweets  127 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: