Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kulturdebatt

Psykiskt påfrestande att rensa bort hatet

”Vissa ämnen vet vi engagerar. Men man vet aldrig vad som väntar. Även en tråd som handlar om Lars Lerin och kärlek kan plötsligt bli ett forum för elaka påhopp”, säger Karin Forsell, arbetsledare för Tittarservice på SVT. Foto:
”Vissa ämnen vet vi engagerar. Men man vet aldrig vad som väntar. Även en tråd som handlar om Lars Lerin och kärlek kan plötsligt bli ett forum för elaka påhopp”, säger Karin Forsell, arbetsledare för Tittarservice på SVT. Foto: Foto: Janne Danielsson SVT

De som rensar i kommentarer på officiella Facebooksidor, som till exempel SVT:s, kallas moderatorer. Arbetsmiljöverket menar deras arbete kan vara så psykiskt påfrestande att det kräver extra insatser av arbetsgivarna.

SVT:s Facebooksida har nästan 135.000 följare. Där läggs ett antal inlägg upp varje dag: programpremiärer, tips och läsarfrågor. Att ha en hög synlighet i sociala medier innebär också en dialog med tittarna – och uppsikt över vilken ton som hålls på sidan.

SVT:s avdelning Tittarservice ansvarar för modereringen av de officiella kontona, och det är en daglig avvägning var gränsen går mellan vanliga läsarreaktioner och otillåtna yttranden.

– Vi har regelbundna möten där vi går igenom hur det ser ut och diskuterar gränser och nivåer. Självklart följer vi först och främst Sveriges lagar – inga personpåhopp eller hets mot folkgrupp får förekomma. Men vi vill dessutom ha en positiv och konstruktiv dialog i våra flöden, säger Karin Forsell, arbetsledare för Tittarservice.

Karin Forsell och hennes kolleger försöker att vara aktiva deltagare i kommentarsfälten, både för att dialogen är en del av användarnas upplevelse och för att de ser att deras närvaro påverkar tonen.

– Ja, vi har märkt att kommentarerna påverkas mycket bara av att vi är synliga. Det är som om folk inte vågar häva ur sig vad som helst om de ser att vi själva är inne och kommenterar, säger hon.

För Forsells grupp innebär modereringen att de läser igenom alla kommentarer som kommer in och gör avvägningen av vad som är över gränsen. Ett stundtals hårt arbete, inte minst psykiskt.

– Det kan vara fruktansvärt att läsa och förstå att det finns människor bakom de hemska formuleringar som vi får läsa. Man försöker att inte ta in, fast ögonen måste se, säger hon.

På SVT har man fått hitta metoder för att hantera den psykiska påfrestningen som arbetet innebär:

– Det är viktigt att det finns en ventil så att ingen går och bär på något. Vi pratar direkt med varandra om något är över gränsen och har också möjlighet till psykologsamtal. Under hösten, när det var som värst, hade vi hjälp av folk som ledde oss i samtal vid ett par tillfällen, säger Karin Forsell.

Svenska Kyrkans officiella Facebooksida har knappt 41.000 följare. Här är det sidans redaktörer som förutom att ansvara för det som publiceras också ska se till att en god ton hålls bland användarna.

– Den grundläggande känslan är att det finns oerhört många positiva människor som har ett sug att dela med sig av funderingar om tro och tröst, hopp och rädslor. Men det finns också en klick människor som är arga och besvikna – och så finns det rena troll med en egen agenda, säger Susanne Gorne, samordnare för Svenska kyrkans sociala medieteam.

Även i Svenska Kyrkans flöde kan det stundtals bli hätskt. Och även här finns inarbetade rutiner för hur pressen i arbetet ska hanteras.

– Vi ser till att aldrig vara ensamma i vårt arbete, utan kan alltid bolla med varandra. Även om man har jour ser vi till att någon finns på stand-by. För arbetet blir mentalt uttröttande ibland, säger Susanne Gorne.

På Arbetsmiljöverket säger man att det inte finns särskilda föreskrifter som direkt handlar om att motverka problem där man möter hat och hot som inte är direkt riktat till en själv. Denna problematik ska dock hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Man kan ganska enkelt konstatera att det här finns risker för att folk blir illa berörda. Därför måste arbetsgivaren undersöka och bedöma riskerna. Åtgärderna kan sedan handla om särskilt stöd, handledning eller utbildning – och så klart annat, säger Ulf Strandberg som handlägger arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket.

Den sista mars i år ersätts tidigare allmänna råd om hanteringen av psykiska aspekter av arbetsmiljön med föreskrifter som bland annat innebär att arbetsgivare enligt lag måste ”vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa”.

– Där skulle den här typen av arbete definitivt kunna sorteras in. Man skulle också kunna jämföra arbetet med att jobba med människor i kris vilket också kan vara psykiskt påfrestande, säger Ulf Strandberg.

För att moderatorerna ska klara sitt arbete vill SVT att kontakten mellan moderatorer och redaktörer är bra. Rör en publicering ett kontroversiellt ämne ser man till att det finns tillräcklig bemanning bland moderatorerna så att det inte blir för slitsamt. Serien ”Fosterland” är ett program som kräver extra koll.

– Vissa ämnen vet vi engagerar. Men även en tråd som handlar om Lars Lerin och kärlek kan plötsligt bli ett forum för elaka påhopp, säger Karin Forsell.

Hos Svenska kyrkan vet man också vilka frågor som kommer att väcka ilskna reaktioner.

– I sitt sociala arbete hjälper Svenska kyrkan urskillningslöst och det är något som människor kan bli arga för. Då märker vi att folk börjar ställa utsatta grupper mot varandra, säger Susanne Gorne.

Artikelserien ”Hoten och yttrandefriheten”

Första artikeln i DN Kulturs serie handlade om gräsrötter som organiserar sig för att stoppa hat och hot på sociala medier. (17/2)

Andra artikeln beskrev hur många användare lämnar Twitter där tonen blivit alltmer aggressiv och rå. (18/2)

Tredje artikeln handlade om annonsörernas ansvar och möjligheter. (24/2)

Fjärde artikeln beskrev läget i Tyskland, där Facebook har skapat en särskild granskningsgrupp. (25/2)

I den femte artikeln sa företagets grundare Mark Zuckerberg att ”hatinlägg inte har något på Facebook att göra”. (27/2)