Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Regeringen rustar ner Sverige som kunskapsnation

Fem arkeologer i Aten om förslaget att strypa anslagen till de svenska kulturinstituten i Aten, Rom och Istanbul.

Det regnar just nu i Aten. Fem studenter är i full färd med att avsluta den senaste omgången av den arkeologiska kursen. Alla stora universitet finns representerade: Lund, Stockholm, Uppsala och Göteborg. Gårdagens besked om regeringens beslut att strypa anslagen till instituten i Aten, Rom och Istanbul fick oss dock att stanna upp i vårt gemensamma arbete och under dygnet spreds nyheten till forskare runtom i Sverige och världen via sociala medier.

De svenska institutens historia kring Medelhavet är lång. Sverige var en av de första nationerna som öppnade institutioner för högre forskning inom de klassiska vetenskaperna, något som genom åren har gett Sverige mycket internationell prestige, inte minst genom stora och viktiga projekt på platser som Pompeji och Poros.

De svenska instituten är dock mer än en plats för utbildning och forskning. Det är kulturinstitut där olika discipliner och kulturella uttryck sammanstrålar. Forskare, författare och andra kulturarbetare ges möjligheten att bo och arbeta, men också att presentera sina projekt och nyttja det nordiska biblioteket i Aten. Det nordiska biblioteket har kommit att bli ett nav för forskare som är verksamma i landet. Biblioteket ägs till en fjärdedel av det svenska institutet i Aten, och utan fortsatt stöd kommer inte heller detta att kunna drivas utan kan hotas av nedläggning. Institutet driver också gästhuset i Kavalla, som länge varit en uppskattad mötesplats för forskare och kulturpersonligheter.

Sverige har fått förtroendet att förvalta en stor mängd arkeologiskt material. Om regeringen går vidare med beslutet kommer detta förtroende att urholkas och leda till att Sverige inte längre kommer att kunna initiera arkeologiska projekt i de respektive länderna.

Effekterna av att det statliga stödet dras in är därmed fler än vad de först verkar: åtaganden i form av pågående forskningsprojekt kommer omöjliggöras, det nordiska biblioteket riskerar att stängas, författare och konstnärer kommer att gå miste om möjligheten att nyttja instituten på det sätt som man gjort sedan årtionden tillbaka. Det bästa sättet att beskriva detta på är kapitalförstörelse: regeringen omfördelar 22 miljoner kronor, men det man går miste om är ett globalt nätverk som åtnjuter stor respekt inom internationell forskning. Forskning och kultur är också kapital, och för en regering som gått till val på att vilja se bortom siffror är detta ett problematiskt beslut.

Det här handlar dock om mer än att instituten läggs ner, det handlar om diplomati, men det handlar också om att regeringen ställer discipliner mot varandra. Humanistisk forskning har blivit en viktig del av kontakter mellan institutioner på internationell nivå, den sysselsätter en mängd personer inom flera olika områden. Det här beslutet skadar inte bara studenternas möjligheter till att fortsätta sina utbildningar, det är också en programförklaring där den humanistiska forskningen än en gång blir lidande då Sverige som kunskapsnation fortsätter rustas ner.

Alexander Svedberg

Josefin Palmqvist

Emelie Jörgensen

Adam Lindqvist

Peter Fänge

Alla är deltagare vid den arkeologiska kursen i Aten 2014.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.