Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Sandro Scocco: Högerns bild saknar stöd i verkligheten

Den yttersta ojämlikheten.
Den yttersta ojämlikheten. Foto: TT

Sandro Scocco svarar Niklas Ekdal.

Niklas Ekdal skriver (DN 18/1) om en av vår tids stora frågor, den skenande ojämlikheten och den tilltagande populismen. Han bedyrar inledningsvis att han inte vet vad den beror på eller vilka faktorer som spelar roll, men det är inte riktigt sant. Han vet förvisso inte om det beror på invandring, urbanisering, teknikförändringar eller nya medier. Men han vet att det inte beror på ”… någon ideologisk konspiration, knappt av medveten politik över huvud taget”.

Den tidigare borgerliga ledarskribenten är alltså bara säker på en enda sak, trettiofem år av dokumenterbar och medveten politik att försvaga löntagarna och minskad offentlig omfördelning har inte spelat någon roll för ojämlikheten. Trots sina försök att lansera sig som vare sig till höger eller vänster, intar han alltså sedan en av de mest traditionella högerpositionerna.

Han ondgör sig därefter över en rapport som docent Lars-Fredrik Andersson och jag skrivit. Den är nostalgisk gammeldagsvänster, ska man förstå. Det vi faktiskt gjorde var att vi testade det statistiska sambandet över 60 år för ett flertal länder mellan ökad ojämlikhet och snabb utveckling av teknik och frihandel. Det fanns inget sådant samband. Populisters och högerns favoritförklaring för den ökade ojämlikheten saknar alltså stöd i verkligheten. Vi testade dock också kollektivavtalsgrad, fackföreningsdeltagande och a-kassa. Försvagades dessa faktorer ökade däremot löneskillnaderna.

Då dessa faktorer i högsta grad har försvagats av medveten politik sedan 80-talet har alltså medveten politik också påverkat ojämlikheten. Som forskarna Immervoll och Richardson konstaterar i en OECD-rapport: ”Medan ökade löneskillnader drev ojämlikheten mellan mitten av 80-talet till mitten av 90-talet, var minskad offentlig omfördelning huvudanledningen efter mitten av 90-talet.” Kort sagt, det enda Ekdal visste, visade sig fel. Medveten politik har i högsta grad påverkat ojämlikheten.

Ekdals tolkning av dessa resultat, att vi vill ha skyhöga skatter på arbete därför att alla ”ändå jobbar för nöjes skull” och höja lönerna för jobb som inte finns och så vidare, är förstås också fullständigt fel. Kan faktiskt ses som demagogi och populism. Var det inte det vi ville bort ifrån?

Sandro Scocco är chefsekonom på tankesmedjan Arena idé.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.