Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Kulturen tar plats i nya Slakthusområdet

Köttkvarteren bakom Globen och Tele2 arena skulle först härbärgera Ikea och ytterligare ett köpcentrum. Nu prioriteras i stället kulturlivet när Slakthusområdet byggs om till en förtätad stadsdel för 3 000 nya invånare.

Det händer inte bara i Stockholm. I takt med den urbana befolkningstillväxten framstår en gång lantligt belägna slakthusområden som alltmer attraktivt placerade stadsdelar med industriromantisk patina. Ruffa tegelhus byggs om till gym, konsthallar eller exklusiva restauranger. Ibland bevaras viss kötthantering för att de nya bostadskvarteren ska få en autentisk känsla.

Men när Slakthusområdet bakom Globen förvandlas ska det ske med ett särskilt hänsynstagande till kulturlivet, både befintligt och framtida. På uppdrag av Stockholms stad har Kulturförvaltningen och Stadsmuseet genomfört en omfattande kulturlivsundersökning som ska ligga till grund för områdets utveckling. Stadsbyggnads- och kulturborgarråd Roger Mogert (S) ser rapporten som en bra vägvisare.

 

Jag fastnade för området, jag tycker om det här med truckar som tappar revben, benpipor som ligger och måsarna är framme och hackar

 

Foto: Beatrice Lundborg

– Nu är kulturförvaltningen med redan från start i planeringsskedet för en ny stadsdel. Det är faktiskt unikt. Mig veterligen har det aldrig skett förut att kulturen har fått komma in så här tidigt, säger Roger Mogert under en rundvandring i det trottoarlösa rutnätet av låga industribyggnader.

Kulturlivsundersökningen är etnologiskt grundlig, med djupintervjuer av lokala ”informanter” – det vill säga de nattklubbsentreprenörer, konstnärer, arkitekter, scenografer, regissörer, bibliotekschefer och musikproducenter som i dag är verksamma i eller omkring Slakthusområdet.

”Jag fastnade för området, jag tycker om det här med truckar som tappar revben, benpipor som ligger och måsarna är framme och hackar. Jag tycker om den sköna industrikänslan, lite New York meatpack”, säger scenografen Bengt Söderberg i rapporten.

Nya Slakthusområdet ska inte bara bjuda på kulturkonsumtion som bio och restauranger, utan också kulturproduktion. Då är lokaler med rimlig hyra en förutsättning. Strax söderut tvingas Enskedespelet varje vår repetera i ett fuktigt tält i Margareta- parken under kalla vårkvällar. I både Enskede och Kärrtorp står många barn och unga i kö till teaterverksamhet, som på grund av lokalbrist inte kan ta emot fler. Det är två exempel på verksamhet som skulle kunna inhysas i det nya kulturklustret bakom Globen.

– Eftersom staden äger de flesta fastigheterna här kan vi styra omvandlingen. Nyproduktion har en tendens att bli dyrare, men genom att behålla gamla byggnader och låta området växa fram organiskt går det att hålla vissa hyror låga. En av de stora utmaningarna är att få till en socialt blandad stadsdel och där tror jag att kulturen kan fungera som murbräcka, säger Roger Mogert.

Det är jäkligt modigt: ett stort kulturhus, smack mitt i. Deras stadsdirektör uttryckte det så här: Vem fan vill bo i en stad utan kultur? 

Att inte slakta hela Slakthusområdet på en gång, är ett av rapportens önskemål. Hammarby sjöstad tas upp som ett avskräckande exempel på hur kultur kan byggas bort. I planeringsarbetet av Slakthusområdet har Roger Mogert åkt på inspirationsresa till Manchester, där man uppför en ny stadsdel centralt med ett stort kulturhus som nav.

Foto: Beatrice Lundborg

– Det är jäkligt modigt: ett stort kulturhus, smack mitt i. Deras stadsdirektör uttryckte det så här: Vem fan vill bo i en stad utan kultur? Det är kulturlivet och dynamiken som saknas i Sjöstaden och Södra stationsområdet. De blev för sterila.

Målsättningen är att även låta nattlivet finnas kvar. De som driver klubbar i området hoppas på att Slakthusområdet kan bli ett tredje epicentrum för Stockholms nöjesliv efter Stureplan och Medborgarplatsen. Joakim Heineman som äger klubben Slakthuset vill kunna hålla öppet längre än vad som är normalt för uteserveringar som ligger i anslutning till bostäder. Han tycker att området har en särskild lyster: ”Du ska se sen när det börjar skymma och Globen börjar lysa. Det känns lite så där Gotham City”, säger han i rapporten.

Slakthusområdet som ett 24-timmarsområde likt danska Kødbyen? Roger Mogert är inte främmande för tanken, även om han tycker att Södermalm är en bättre jämförelse än de internationella exempel som redovisas i rapporten.

– Stockholm är inte New York, och det som skiljer området från både Köttbyn och Meatpacking är att vi kommer att ha en större andel bostäder. Men utan nattliv blir det en dödare stadsdel. Inget i en stad är konfliktfritt och det är viktigt att även göra plats för bullrande verksamheter, som kanske får ligga i en särskild zon och vara riktade mot Nynäsvägen.

Bilder i text: Beatrice Lundborg

Slakthusområdet. Från kött till kultur på 100 år
  • Stod klart 1912 och har sedan dess fungerat som centrum för Stockholms köttförsörjning. 2019 ska all köttverksamhet ha flyttat ut till Larsboda.
  • 2025-2030 ska nya Slakthusområdet med två tunnelbaneuppgångar och bostäder för cirka 3 000 invånare stå färdigt. Ombyggnaden sker successivt.
  • Biltrafiken begränsas och mer grönska än dagens sammanlagt åtta träd förs in. New York-klingande ”centrala parken” blir områdets mittpunkt med en storlek motsvarande Mariatorget.
  • Bibliotek, biograf och eventuellt ett litet campus är exempel på kulturinstitutioner som kan etableras. Enprocentsregeln för offentlig konst tillämpas.
  • Kulturlivsundersökningen identifierar fem nyckelaspekter för att bereda plats för kulturen i området: engagerade kulturaktörer, tillgång till lokaler, lämna öppet för det oplanerade, mångfald och flexibilitet samt kulturinstitutioner.
  • Slakthusområdet ingår tillsammans med Globenområdet, Gullmarsplan och södra Skanstull i ett stadsutvecklingsprojekt kallat Vision Söderstaden 2030.
4 andra köttdistrikt. Internationella exempel på förnyade slakthusområden

  1. Meatpacking district, New York
    Tidigare centrum för New Yorks köttindustri. Under 1970-talet var området nedgånget och gatorna centrum för prostitution och droghandel. I dag är stadsdelen på västra Manhattan pånyttfödd med en designad park med promenadstråk, kaféer, eleganta barer och exklusiva butiker. Ett mindre kvarter för styckning, packning och distribution av kött och chark har bevarats för autenticitetens skull och kvarteren har gentrifierats i takt med att bostadspriserna skjutit i höjden och företag som Apple, Youtube och Google etablerat sig i området. I år flyttade också Whitney museum of American art in.
  2. Mattatoio i Testaccio, Rom
    Tidigare arbetarklassområde som dominerats av slakteriet Mattatoio med tillhörande verksamheter. På 1970-talet tog nattklubbar, krogar och ljusskygga verksamheter över och i dag är området en viktig kulturell mötesplats och centrum för bland annat en musikhögskola och konsthallen Macro. Roms universitet hyr lokaler i området och butiker, barer och kaféer är framträdande i stadsbilden.
  3. Köttbyn, Köpenhamn
    ”Kött och kreativitet” är kommunens vision för en viss del av Köttbyn. Tanken är att utveckla kreativa verksamheter vid sidan av livsmedels- och köttförädlingsverksamheter. Det tidigare slakthuset för nötboskap Öxnehallarna har omvandlats till ett kulturhus och kongresshall. Kommunen har planer på att etablera ett så kallat 24-timmarsområde med kötthantering på morgon och förmiddag, kaféer, gallerister, butiker och utställningar på kvällen och restauranger, barer och klubbliv på natten. I Köttbyn finns inga bostäder.
  4. Teurastamo, Helsingfors
    Helsingfors har hämtat inspiration från Meatpacking district i New York och områden i London för att omvandla sitt slakthusområde till en arena för mat och evenemang i en ruff och enkelt upprustad industrimiljö. Fortfarande finns ett flertal företag som styckar och packar kött kvar, men i närområdet ska bostäder byggas för 20 000 nya invånare. Sedan omvandlingen inleddes 2008 inhyser området kaféer, restauranger, bastu, grill och festlokaler i en välbevarad industrimiljö som är så gott som bilfri.

Källa: ”Slakthusområdet – en kulturlivsundersökning”