Kulturhusets bibliotek Tiotretton har tagit bort Tintinalbumen från hyllorna. I samråd med sin personal har den konstnärliga ledningen med ansvar för barn och ung-verksamheten tagit beslutet.
– Det stämmer. Den bild Tintinböckerna ger av exempelvis afrikaner är afrofobisk. Afrikaner är lite dumma medan araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor. Bilden av ”skogsturken” finns kvar, det handlar om exotisering och orientalism, säger Behrang Miri, som leder arbetet med att utveckla Kulturhusets barn- och ungkulturverksamhet i Rum för barn, Tiotretton och Lava.
För ett år sedan restes i en belgisk domstol krav på totalförbud av boken ”Tintin i Kongo”. Boken anklagades för rasistiska, kränkande teckningar. Den ansågs ge en oacceptabel bild av Afrika. Domstolen ansåg dock att skaparen Georges Remi (Hergé) speglade dåtidens framställningssätt och inte hade någon rasistisk avsikt.
Som ett resultat av den debatt som då tog fart har i dag svenska Tintinböcker förord som förklarar att de är skrivna i en annan tid och därför kan ha konstiga värderingar med dagens mått mätt. Men det räcker inte, menar Behrang Miri som själv fått starka reaktioner på Tintin bland sina somaliska och eritreanska vänner.
– Barn läser inte det finstilta, de går in i berättelsen direkt. Den fördomsfulla bilden blir stigmatiserande. Tintin speglar en nidbild med ett kolonialt perspektiv. Små barn tar in det okritiskt, säger Behrang Miri som själv har en fyraårig dotter.
Tintin kan vara den första fiktiva karaktären men inte den sista som rensas ut ur Kulturhuset. Behrang Miri är införstådd med att det finns många andra barnböcker med lika otidsenliga värderingar som hos Tintin. Han har bett sin personal att undersöka om det finns flera böcker i hyllorna som, enligt honom, inte borde stå där. Böcker med bland annat homofobiskt eller utlänningsfientligt innehåll.
– All barnbokslitteratur borde ses över. Även vuxenlitteratur. Många människor från afrikanska länder bor här i dag, men vi har alldeles för lite kunskap om dem, säger Kulturhusets nyvärvade chef som vill lyfta fram fler gestalter som människor från invandrartäta förorter som Rinkeby och Tensta kan ha som bra förebilder.
Han nämner Habib-böckerna som ”fantastiska, något att relatera till” och Katarina Taikons böckers betydelse för romska barn.
En bok som skulle kunna råka ut för utrensningen är Stina Wirséns aktuella ”Liten Skär och alla små brokiga”, där ett svart barn har anklagats för att ha black face-ansikte. I fredags stoppades premiären av den filmade versionen på en lokal Folkets Bio-biograf i Lund. En förmodad parallell till det Kulturhusets barn- och ungchef gör när han nu förbjuder Tintin.
– Jag reagerar starkt på Stina Wirséns figur. Den är typiskt schablonaktig och går att måla mera naturligt. Det är synd, för Wirséns böcker är fantastiska. Hon menar förstås inget illa, men bilden kommer att påverka de barn som läser. Vi måste sluta se afrikaner med bananer på huvudet, som enbart antingen roliga eller dumma, säger Behrang Miri.
Han menar dock att förbudet mot Tintin inte har några likheter med filmförbudet, och påpekar att debatten om Tintin har förts länge på Kulturhuset. I stället är utrensningen av Tintin en del i en helt ny vision som Behrang Miri arbetat fram för Kulturhusets räkning. En vision som ska styra Kulturhusets verksamhet utifrån diskrimineringslagen. I den ingår att personalen ska jobba med antirasism och genus.
Han vill börja redan med barn i tidig ålder och nöjer sig inte med att normer och schabloner diskuteras ”i akademin”. Gestalterna i litteraturen ska kopplas till samtiden. Nästa år ska Kulturhuset ha en Pippi- och en Emil-satsning, liksom en om Alfons Åberg. Barnboksfigurer som ligger hästlängder före Tintin som förebilder, enligt Behrang Miri.
– Jag var själv en ”Emil” när han var pojke, även om jag inte satt i någon ”snickerboa”.
Fotnot: Under tisdagsförmiddagen drog Kulturhuset tillbaka sitt beslut. Läs mer här.