Sidas biståndsmiljoner till kultur håller på att krympa ihop till ingenting. Stödet har rasat till mindre än en fjärdedel av vad det var för bara fyra år sedan. 2007 gick 180 miljoner kronor till kultur- och medieprojekt, förra året var den siffran snabbt på väg ned mot 40 miljoner.
Raset har skett efter att Sida lade ned sin kultur- och medieenhet. Av ett stort antal svenska kulturorganisationer och kulturverksamheter som fick Sidapengar under guldåren 2004–2007 återstår i dag färre än tio samarbetspartner som får direkt stöd.
En av dem som fått stöd men nu mister det är föreningen Selam, aktiv på musikområdet i flera afrikanska länder och i Sverige. Sedan 2004 har Selam fått i genomsnitt två miljoner kronor per år från Sida.
– Pengarna har varit avgörande för vår satsning både i Afrika och här hemma. Utan Sida kan vi inte fortsätta jobba. Vi kommer att förlora de kontakter och nätverk vi har i Afrika. Jag tror inte att man inser kulturens roll i biståndsarbetet, säger Teshome Wondimu, chef på Selam, som sedan mitten av 1990-talet byggt ut ett väl fungerande kulturutbyte mellan Sverige och afrikanska stater som Etiopien, Kenya och Uganda.
Selam arbetar mest intensivt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba med musikalisk infrastruktur: En studio där man utbildar musiktekniker, en årlig festival och konferenser om kulturpolitik, lagar och upphovsrätt. Teshome Wondimu har svårt att förstå varför ett så långsiktigt samarbete som Selam haft med Sida bara kastas bort.
Huvudskälen till att kulturpengarna försvinner från Sida är flera: Sverige fasar ut biståndet till länder där det tidigare kultursamarbetet varit starkt, som exempelvis i Sydafrika, Vietnam och Namibia. Dessutom har det regionala stödet till södra Afrika tagits bort. Huvudskälet är dock att regeringen ändrat sin plan för biståndet.
– Man kan tycka det är synd att kulturen får mindre utrymme, men vi styrs av regeringens strategier, säger Sidas kommunikationschef Joachim Beijmo.
I den strategin prioriteras andra områden än kultur högre, även om kultur fortfarande ingår i biståndet. Numera dock inte självständigt utan bara som en underavdelning till yttrandefrihet och demokrati, jämställdhet, miljö och klimat.
– Regeringen har inte gett Sida något specifikt uppdrag att minska kulturbiståndet. Tvärt om lyfter regeringen tydligt fram kulturen i svenskt demokratibistånd på policynivå och i resultatstrategier. Däremot kan minskningen vara en konsekvens av att Sverige minskat antalet biståndsländer, att kulturinsatser ingår som en del i andra områden och att våra samarbetsländer gör olika prioriteringar. I år har regeringen till exempel angett en ambition att öka stödet till förföljda författare i fristadsrörelsen, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (M) i en mejlintervju.
En minskning med 140 miljoner kronor på tre år. Det betyder att många svenska kulturorganisationer/verksamheter inte längre får möjlighet att jobba i biståndsländer. Är det i enlighet med regeringens strategi för biståndet?
– Resultatet står i fokus, inte om det är svenska, internationella eller andra aktörer i kulturlivet som agerar. Det sker trots allt visst utbyte mellan Sverige och andra länder på kulturområdet, inte minst med länder där utvecklingssamarbete sker på mer jämlika villkor. Sida har gett ett uppdrag till Kulturrådet att bedriva sådan verksamhet för demokratisering samt stärka kultursamverkan som kan drivas vidare utan statligt bistånd.
Gunilla Carlsson säger också att hon gärna ser att de delar av kultur- och mediebiståndet som bäst bidrar till uppsatta mål om demokratisering och yttrandefrihet ökar kommande år, som ett resultat av regeringens prioritering av demokrati och mänskliga rättigheter.