Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Kulturskapare anpassar sig till nytt beteende

Foto: REX

Ju mer uppkopplade vi blir, desto kortare tid kan vi koncentrera oss utan att bli distraherade, visar forskning. Kajsa Haidl ser en kulturutveckling som numera kan klockas i sekunder.

En snabb googling på begreppet "attention span" ger dig hundratals träffar på artiklar som alla hänvisar till samma studie. Guldfiskjämförelsen.

Den välspridda rapporten, som Microsoft ligger bakom, hävdar att människans uppmärksamhetsomfång, alltså den tid vi kan fokusera på en sak eller uppgift utan att bli distraherade, minskar drastiskt i vår digitala tidsålder. År 2000 var det mänskliga omfånget tolv sekunder. I dag har det rasat ned till åtta. En guldfisk har nio.

Trots den till synes alarmerande rapporten (som utfördes på tvåtusen kanadensiska respondenter) har begreppet inte fått fäste i svensk vokabulär. Inom forskarvärlden talar man om "uppmärksamhetsspann", där uppmärksamhet och minne är tätt sammanflätade med varandra.

Enligt Timo Mäntylä, professor i psykologi vid Stockholms universitet, handlar det om ett paraplybegrepp som består av tre delar: Upprätthållande av uppmärksamhet över tid (till exempel när man kör bil långt), simultankapacitet (göra flera saker samtidigt) och selektiv uppmärksamhet (kunna fokusera utan att bli distraherad).

Själv är han skeptisk till guldfiskjämförelsen, som är alltför förenklad och populariserad i hans ögon.

– Man får ta det med en nypa salt, men det är ändå en indikation på att våra beteenden förändras när vi tillbringar allt mer tid i digitala miljöer.

Digitala tetaterföreställningen Antigones Dagbok bestod av scener på bara några minuter. Foto: Rats

De senaste årens forskning är trots allt hyfsat överens. Ju mer uppkopplade vi blir och ju fler skärmar och fönster och plattor vi bearbetar information ifrån, desto mer breddas vårt uppmärksamhetsfält, på gott och ont. Vi blir bättre på simultankapacitet och på att sålla information. Men också känsligare för distraktioner. Och vi har större behov av snabba belöningar.

Om vi slumpvis blir belönade, förstärks beteenden över tid. Det är därför vi kollar mobilen varannan minut, för att se om vi har fått en like. Den sociala belöningen är egentligen starkare än både mat eller pengar. Vi är otroligt sociala varelser. Beroendet blir extra starkt, säger Håkan Fischer, professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Och plötsligt får fantomvibrationen i fickan, när mobilen verkar ringa men ändå är märkligt tyst, en rimlig förklaring.

 

I dag ser vi hellre trailern än filmen

 

Längtan efter de snabba belöningarna spiller över i kulturen. När vårt uppmärksamhetsspann tycks ha gått förlorat, vinner kulturyttringarna som är avgränsade i tid och utrymme. Youtube dominerar i dag över traditionella tv-kanaler. Det dagliga film- och tv-tittandet minskar, precis som biobesöken bland unga. Sex av tio ungdomar får sina nyheter via Facebook. Modevärldens säsongstänk snurrar på i allt högre takt och appar för snabba meddelanden, som Snapchat, gör succé. I musikbranschen dödförklaras albumet gång på gång – det är låten i spellistan som räknas.

Inte ens konsertformatet är heligt längre. På Samir & Viktors sommarturné är konserterna i snitt 25 minuter långa. Artistduon som tog en groupie i Melodifestivalen har bara släppt tre låtar, men vill turnera ändå.

– Drar man folk spelar det egentligen ingen roll hur långa konserter man gör. Det handlar inte bara om musiken, vi levererar energi. Jag vet inte om jag hade orkat underhålla publiken längre tid än så. Det är bättre att hålla det kort och bra än att spela utfyllnadslåtar, säger en yrvaken Viktor Frisk på telefon från Rhodos.

I Kista-Husby experimenterar digitalteatern Rats med produktioner för webb och mobil. Teatern funderar ofta över längden på sina föreställningar. "Antigones dagbok" blev ett antal kortare scener på vardera två och en halv minuter med pauser mellan. Det visade sig vara idealtiden för att hålla uppe koncentrationen hos publiken.

– Vår publik orkar helt enkelt inte en tre timmar lång föreställning. Finns det inte en tradition av att gå på teater, är tröskeln hög. Vill man nå "den nya publiken" som alla teatrar pratar om, tror jag på allvar att man måste tänka om, säger Rebecca Forsberg, konstnärlig ledare för Rats.

Micael Dahlén är professor i ekonomi och författare till boken Nextopia och nämner begreppet trailerism för att förklara kulturutvecklingen.

– I dag ser vi hellre trailern än filmen. Trailern är perfekt eftersom den sammanfattar alla filmens stämningar på några minuter. Du slipper transportsträckorna och får alla de häftigaste scenerna, så att du slipper lägga tid på att se filmen. Det här fenomenet går igenom i alla kulturformer.

För ett par år sedan försökte Sony lansera minisoder, hårt redigerade miniversioner av kända tv-serier som på fem minuter berättade de centrala bitarna i ett särskilt avsnitt. De misslyckades på grund av rättighetsfrågor, men på Youtube frodas "five seconds"-serierna som bygger på samma princip (Micael Dahléns favorit är "Titanic in five seconds" - "genial i sin enkelhet").

Vad finns det för risker med det här trailerbeteendet?

– En intressant aspekt i ljuset av guldfiskrapporten är att forskning visar att det tar i snitt åtta sekunder för människor att tillgodogöra sig känslor som empati och medlidande. Det skulle eventuellt kunna förklara de senaste årens nätstormar och lynchmobbar i sociala medier. Vi reagerar snabbt och kraftigt, medkänslan kommer senare, säger Micael Dahlén.

Trots att vi i dag är experter på distraktion, finns det en aura av mystik runt begreppet, skriver journalisten Joshua Rothman i New Yorker. När vi talar om distraktion talar vi i passiv form, vi blir distraherade av internet och kattvideor, som om vi vore offer för våra egna beslut. Men i dag, när vår besatthet av det fria valet (och konsekvenserna av dem) har dragits till sin spets, kan frigörelsen i en kattvideo framstå som den renaste formen av aktivt uppror när du står vid ett övergångsställe och tvingas vänta på trafiken.

Få saker värderas högre än koncentration i prestationsinriktade samhällen. Projekten vi slutför, relationerna vi lyckas upprätthålla, kroppen vi bemästrar kräver stora doser av just koncentration. Descartes bevingade ord ”Jag tänker, alltså finns jag", har bytts ut till "Jag är vad jag tänker på”. Vad vi väljer att distraheras av värderas i bra eller dåligt, beroende på hur samhällsproduktivt det är – idéer som lever kvar sedan industrialismen, när betald arbetstid var värdefull, och fri tid oanvändbar, menar Joshua Rothman.

Kort sagt. Vi må vara mer distraherade i dag. Men rädslan för distraktionen är i så fall också betydligt större, när kostnaden för fel tanke ökar.

– Det finns en utbredd inlärningskultur som värderas väldigt högt i dag. I USA finns hela traineekulturen. Men vi glömmer bort att dagdrömmeri – och meningslösa mobilspel – är en jätteviktig aspekt för att kunna processa det vi nyss har lärt oss. Det är en förutsättning för att minnas saker, säger Håkan Fischer.

Vår oförmåga att minnas saker över tid, är något som Pelle Andersson, förlagschef på Ordfront, bekymrar sig för. Han är tveksam till om de kortare formaten kommer att slå igenom i bokbranschen, men övertygad om att intresset i dag dör snabbare.

– Hela det ekonomiska systemet är uppbyggt på att vi tröttnar, så att vi kan fylla tomrummen med nytt. Nyhetshetsen gör att ingen orkar följa saker över tid. Vi drar oss för att fördjupa oss i större samhällsfrågor. Man orkar helt enkelt inte komplexa förklaringsmodeller utan vill ha någon slags "quick fix" på allting. Det blir lättare för populistiska partier att lansera enkla lösningar på svåra frågor. Alla som förespråkar långsamhet och eftertanke blir ett slags konservativa stollar. Det här är ett enormt samhällsproblem.

I tider av alarmerande Pisa-undersökningar om barns bristande läskunskaper, tenderar diskussionen att handla om vilka texter som räknas. Vilken läsning är mest värdefull – djupläsningen eller kortläsningen på webben? Det finns en utbredd föreställning om att det korta kulturformatet automatiskt innebär något lättvindigt, som skrapar på ytan. Men Lena Hammargren håller inte med. Hon är förlagschef på Novellix som sedan ett par år tillbaka satsar på texter i korta och smidiga format, både i papper och i e-form.

– Novellen har haft ett oförtjänt dåligt rykte i förhållande till romanen. Man kanske tror att den är lättläst bara för att den är kort, men i själva verket är det tvärtom. I romanen får du hela världen serverad, i novellen får du fylla ut mellanrummen själv. Den ställer större krav på läsaren – och på författaren eftersom varje ord räknas. Ut mitt perspektiv är novellen det mest fulländade formatet för vår tid.

Så förändras medieutbudet av vårt korta attention span

 

E-bok. Från och med i juli i år får författare med böcker i Amazonbiblioteket betalt per läst sida, istället för per nedladdad bok. Den nyabetalningsmodellen, menar kulturjournalisten Andreas Ekström i Sydsvenskan, kommer att påverka hur böcker i framtiden skrivs: ”Det absolut motståndslösa och maximalt lättlästa kommer att premieras ännu mer än det redan gör.” 

Teater. Rats är en experimentell digitalteater i Kista-Husby som gör produktioner för webb och mobilen. Längden på föreställningarna varierar. ”Antigones dagbok” bestod av ett antal kortare scener på vardera två och en halv minuter med pauser däremellan. Det var så länge publiken klarade att hålla koncentrationen uppe.

TV. Youtube slog nyligen nytt räckviddsrekord i Sverige. 21 procent av Sveriges befolkning använder sajten dagligen. 15-24-åringar lägger lika mycket tid på Youtube som på all annan traditionell tv sammantaget. Källa: Mediavision 

Media. Slate.com är en av många nätpublikationer som anger den uppskattade lästiden på sina artiklar för att locka fler läsare. ”Ju mer vi vet om något, inklusive hur lång tid något tar att konsumera, ökar chansen att vi faktiskt engagerar oss i det,” skriver Maria Konnikova i New Yorker. 

Mode. Säsongstänket inom modevärlden trappas upp. Idag är det inte ovanligt att modehus visar upp till sex kollektioner per år. Mellansäsongerna är ofta färgstarka och partyglada och lockar till snabba köp. Ett enkelt sätt för modehusen att få uppmärksamhet i pressen och hela tiden erbjuda nytt, menar modejournalisten Agnes Grefberg Braunerhielm. 

Musik. Allt fler svenska artister väljer att ge ut musik i korta format, som singlar och ep. Seinabo Sey och Tove Lo är två artister som har haft stora framgångar med sina debut-ep. ”Livslängden är ungefär densamma på ett släppt album och en ep. Så frågar du mig har ep:n redan utklassat albumet”, har Mikael Wadström, A&R på Universal, sagt i en intervju i DN. 

Seinabo Sey. Foto: Björn Bergenheim/Rockfoto

Spel. Populära mobilspel som ”Candy crush”, "Clash of clans" och "Game of war" bygger på samma princip. De är gratis att ladda ner, men tjänar pengar på ”snabba fixar”, för att nå nya nivåer måste du tålmodigt vänta – eller betala. 

Träning. De senaste årens stora träningstrend är kort och högintensiv. Begrepp som HIT (Högintensiv träning), tabata, crossfit och appen ”7 minutes workout” är ljuv musik i den livspusslande nutidsmänniskans öron. 

Videoappar. En av förklaringarna bakom Snapchats enorma framgång, är att tjänsten kräver vår fulla uppmärksamhet under ett par sekunder. När videomeddelandet har visats raderas det ur telefonen. Råkar du blinka, missar du poängen för evigt.

Litteratur. Novellen har länge betraktats som smal och svår. Nu slår mobilnovellen igenom i Japan och det svenska förlaget Novellix satsar på texter i korta och smidiga format. ”Det finns en väldig tillfredställelse i att bli klar med något, till skillnad från romaner som samlas i hög på nattduksbordet”, säger Lena Hammargren, förlagschef på Novellix.

Foto i text: TT, Novelix.se och Snapchat