Större regionalt ansvar - regionerna ökar engagemanget i kulturpolitiken. Modellen är en "portfölj" med pengar, som regionerna via sina politiskt tillsatta förtroendevalda själva fördelar till regionteatrar, länsorkestrar m fl. Kulturkompetensen bland politikerna förutsätts öka.
Myndigheter slås samman - de i dag 24 enskilda kulturmyndigheterna grupperas i tre sfärer. Myndigheten för konstarterna sköter bidragsgivningen, Myndigheten för samtid, historia och miljö tar hand om det befintliga och det framtida kulturarvet. Myndigheten för arkiv, språk och bibliotek, Arkivverket, samlar all språkorienterad verksamhet. Var och en av dessa myndigheter ska inom sin sfär ansvara för internationell orientering, utbildning och forskning och statistik. Kulturpolitiska prioriteringar ska ske i enlighet med regeringens prioriteringar. Nu gällande mål för enskilda kulturområden avskaffas.
KB bas över biblioteken - Kungliga Biblioteket, som sorterar under utbildningsdepartementet, får det nationella ansvaret för biblioteken och innefattar alltså även läns- och folkbibliotek. KB läggs med tiden till myndigheten Arkivverket, här samlas också Riksarkivet och landsarkiven, Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Institutet för språk- och folkminnen. Medborgarnas tillgång till digitaliserade tjänster faller på denna myndighets ansvar. Senast 2014 ska myndigheten vara inrättad.
Riksutställningar förlorar självständighet - i den nya myndigheten för samtidsfrågor, historia och livsmiljö samlas Riksutställningar, Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd, Arkitekturmuseet och museikoordinatorn. Utredningen anser att dagens kultursyn, byggd på 1900-talets industrisamhälle, är förlegad. "Konsten har inte tillåtits spela en mer framträdande roll i samhällsbyggnadsfrågor." Omläggningen klar 2010.
Statens kulturråd blir ny myndighet - Kulturrådet ska inte längre dela ut verksamhetsbidrag. Det nya Kulturrådet blir en fjärde myndighet med stabsfunktion som tar hand om vissa kulturdepartementets frågor och får i uppgift att följa utvecklingen på kulturområdet och ta fram underlag för den statliga kulturpolitiken. Kulturrådet blir statens part i förhandlingarna med regionerna om "kulturportföljen". Nästa år ska omläggningen vara klar.
Rikskonserter försvinner - myndigheten för konstarterna tar hand om bidragsgivningen till konstnärer och upphovsmän. Hit förs Konstnärsnämnden, Bildkonstnärsfonden, Sveriges författarfond, halva Statens kulturråd och delar av Rikskonserter. Omläggningen syftar till att ge konstarterna starkare ställning och till att få konstnärerna att i högre grad delta i samhälleliga utvecklingsfrågor.
Museer mindre styrda - detaljstyrningen av museer, nationalscener och andra institutioner ska minska. De ska få fleråriga verksamhetskontrakt enligt förebild av public service.
Vad kostar myndighetsrockaden? - Statskontoret har fått i uppdrag att räkna ut kostnaden, och utredningen räknar med att den ska rymmas inom den befintliga kulturbudgetens ramar. Förändringarna i myndighetsstrukturen väntas ge samordningsvinster i form av minskade administrativa kostnader.
Rikskonserters nedläggning ger nya pengar som kan användas till KB:s utökade uppdrag.
Lärarna kulturutbildas - lärarutbildningen bör befrämja kulturens integration i skolan. Folkbildningens band till kulturen bör förstärkas.
Ny institution - den romska kulturens organisationer bör få en institution.
Konstnärer blir entreprenörer - positiva effekter för konstnärernas villkor väntas kulturportföljen ha liksom inrättandet av ett nationellt program för kreativa och kulturella näringar. Även den nya förvaltningsstrukturen ger konstnärspolitiska frågor större tyngd, skriver utredningen, liksom sponsring och förändringar i inkomstskattelagen.
Ett nytt Framtidens kultur - nyskapande kultur, som kunnat få bidrag från Framtidens kultur, måste kunna söka bidrag från en liknande bidragsgivare.