Krönikan

Malin Ullgren: Journalisters dåliga samvete kan leda till vanföreställningar

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Inom journalistiken talas det ofta om snackisar – sådant som ”vanligt folk” pratar om på fikarasterna. Men i jakten på snackisar blir det lätt fel.

Inom journalistiken talas det ofta om snackisar – sådant som ”vanligt folk” pratar om på fikarasterna. Men i jakten på snackisar blir det lätt fel.

Ibland verkar det som om det mer interaktiva nätet har lett till minskat publicistiskt civilkurage i jakten på ’snackisar’ och störst antal klick eller på grund av rent oförstånd.”

Det är en tankeväckande mening som fastnar ur en artikel om slapp hantering av kommentarsfält av Lisa Bjurwald i Medievärlden (7/1).

Annons:

Det är särskilt begreppet snackis jag inte kan sluta tänka på. Det används i journalistiska sammanhang för att beskriva vad ”folk” pratar om. Vad snackas det om, på arbetsplatser, mellan väninnorna, et cetera?

Tanken med snackisen är god – journalistiken ska spegla sin tid och förstå människors livsvillkor och tankeperspektiv. Ändå har jag själv aldrig stått ut med uttrycket.

Nyligen formulerade en vän grunden för min aversion mot ”snackisen”. Hon sade att det obehagliga med en snackis är att den påstås spegla vad människor i allmänhet funderar över – men i själva verket berättar den framför allt om journalisters fördomar om andra människors tankar.

”Andra”, som det odefinierade folket. Och eftersom journalistiken, med rätta, är angelägen om att förstå sin samtid, ägnar journalister en hel del tid åt att vara oroliga över den egna, eventuella, isoleringen. Till viss del är det påkallat. Journalister liksom andra yrkesgrupper tillbringar mycket tid tillsammans med andra i samma bransch. Homogeniteten inom journalistkåren finns, såsom i likartad klass- och utbildningsbakgrund. Men insikten om dessa faktiska omständigheter kan ibland resultera i vanföreställningar om andra människors annanhet. Så uppstår den falska snackisen.

Ett tydligt exempel är ämnet invandring. Enligt en ofta citerad rapport var ”invandring” en relativt lågt prioriterad fråga hos väljarna 2010. Också inställningen till flyktingmottagande blir långsiktigt mer positiv, enligt SOM-undersökningarna.

Det finns människor som har en mindre generös syn på flyktingmottagande – men eftersom motståndet har krympt stadigt och rejält över tid, är väl knappast nyhetsvinkeln frågan ”Hur mycket invandring tål Sverige?”. Idén med snackisen är ju att spegla tanketrender hos människor.

Så vem är det då som plötsligt är jätteintresserad av invandring, som undrar vad Sverige ”tål”, eller som vill ”våga” prata integration, flyktingar och invandring? Inte medborgaren i allmänhet, enligt statistiken. Men SD är jätteintresserade. Och så medierna.

Det är som om journalisters dåliga samvete för medelklassigheten leder till en sorts tvärtomlogik: ”Jag är inte främlingsfientlig, men det är bara för att jag bor i Stockholm och är journalist. Jag är inte representativ, så allt som jag inte är, det är folk. Då måste vi ta det här med invandringen, det tänker nog folk mycket på.” Kanske intervjuar man någon som tänker mycket och negativt på invandring, och så har man fått sina föreställningar om ”folk” bekräftade.

Det leder vidare till snackisens effekter. För det är ingen tvekan om att denna ”invandring” har haft ett stort medialt fokus de senaste åren. Men vad kom först? Ett gigantiskt, allmänt intresse eller snackisen ”invandring”? Snackisen sätter själv agendan, emedan den påstår sig fånga upp vad människors tankar är fulla av.

”Minskat publicistiskt civilkurage”, formulerade Lisa Bjurwald det i sin text. Och ja – det är hög tid att sluta förväxla redaktionellt självförtroende, journalistisk förmåga till urval, med elitism.

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

ubatsbild-500
Foto:Försvarsmakten

 ”Skulle varit tydligare.” Anders Grenstad till DN om felaktiga uppgifterna.

 ”Det var helt klart en ubåt.” Fotografen bakom bilden till Aftonbladet. 9  1 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

ubatsbild-144
Foto:Privat

 Bilden fick sin förklaring. ”Helt klart jag som är ute och kör på bilden.” 265  7 tweets  258 rekommendationer  0 rekommendationer

 Kan användas för ubåtsjakt. Står i stället på utställning i Göteborg. 1182  57 tweets  1125 rekommendationer  0 rekommendationer

 ”Vi saknar förmågan”. Marinchefen till DN om helikopterkapaciteten. 11  6 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

 Konspirationsteori. Ubåt tilläts smita för 32 år sedan.

 Ryska medier: Det är Nato som ligger bakom ubåtsjakten.

gamla-stan-500
Foto:TT, Lars Epstein

 Cirka 50 brandmän på plats. ”En mardröm när det brinner här.” 14  4 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

 ”Kollektivtrafiken ett sexistiskt galleri”. Se planschen som ersatte Kvinnolobbyns kampanj. 353  126 tweets  227 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
putin-500
Foto:AP

 Militärstrategisk expert: Man vill skaffa sig underrättelse. 191  23 tweets  166 rekommendationer  2 rekommendationer

 Concords ägare: Vi har noterat uppmärksamheten från medier. 32  12 tweets  20 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s Michael Winiarski: Händelsen påverkar säkerhetspolitiska läget. 482  34 tweets  444 rekommendationer  4 rekommendationer

 Klädd i svarta kläder. Sågs vada i vattnet utanför Sandön i Stockholms skärgård. 1577  310 tweets  1259 rekommendationer  8 rekommendationer

vad_144102
Foto:Privat

 Sedan mätningarna började. Enligt amerikanska oceanografiska och atmosfäriska organet NOAA. 5  2 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

september-144
Foto:AP
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: