Krönikan

Malin Ullgren: Journalisters dåliga samvete kan leda till vanföreställningar

Publicerad 2013-01-09 09:06

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Inom journalistiken talas det ofta om snackisar – sådant som ”vanligt folk” pratar om på fikarasterna. Men i jakten på snackisar blir det lätt fel.

Inom journalistiken talas det ofta om snackisar – sådant som ”vanligt folk” pratar om på fikarasterna. Men i jakten på snackisar blir det lätt fel.

Ibland verkar det som om det mer interaktiva nätet har lett till minskat publicistiskt civilkurage i jakten på ’snackisar’ och störst antal klick eller på grund av rent oförstånd.”

Det är en tankeväckande mening som fastnar ur en artikel om slapp hantering av kommentarsfält av Lisa Bjurwald i Medievärlden (7/1).

Det är särskilt begreppet snackis jag inte kan sluta tänka på. Det används i journalistiska sammanhang för att beskriva vad ”folk” pratar om. Vad snackas det om, på arbetsplatser, mellan väninnorna, et cetera?

Tanken med snackisen är god – journalistiken ska spegla sin tid och förstå människors livsvillkor och tankeperspektiv. Ändå har jag själv aldrig stått ut med uttrycket.

Nyligen formulerade en vän grunden för min aversion mot ”snackisen”. Hon sade att det obehagliga med en snackis är att den påstås spegla vad människor i allmänhet funderar över – men i själva verket berättar den framför allt om journalisters fördomar om andra människors tankar.

”Andra”, som det odefinierade folket. Och eftersom journalistiken, med rätta, är angelägen om att förstå sin samtid, ägnar journalister en hel del tid åt att vara oroliga över den egna, eventuella, isoleringen. Till viss del är det påkallat. Journalister liksom andra yrkesgrupper tillbringar mycket tid tillsammans med andra i samma bransch. Homogeniteten inom journalistkåren finns, såsom i likartad klass- och utbildningsbakgrund. Men insikten om dessa faktiska omständigheter kan ibland resultera i vanföreställningar om andra människors annanhet. Så uppstår den falska snackisen.

Ett tydligt exempel är ämnet invandring. Enligt en ofta citerad rapport var ”invandring” en relativt lågt prioriterad fråga hos väljarna 2010. Också inställningen till flyktingmottagande blir långsiktigt mer positiv, enligt SOM-undersökningarna.

Det finns människor som har en mindre generös syn på flyktingmottagande – men eftersom motståndet har krympt stadigt och rejält över tid, är väl knappast nyhetsvinkeln frågan ”Hur mycket invandring tål Sverige?”. Idén med snackisen är ju att spegla tanketrender hos människor.

Så vem är det då som plötsligt är jätteintresserad av invandring, som undrar vad Sverige ”tål”, eller som vill ”våga” prata integration, flyktingar och invandring? Inte medborgaren i allmänhet, enligt statistiken. Men SD är jätteintresserade. Och så medierna.

Det är som om journalisters dåliga samvete för medelklassigheten leder till en sorts tvärtomlogik: ”Jag är inte främlingsfientlig, men det är bara för att jag bor i Stockholm och är journalist. Jag är inte representativ, så allt som jag inte är, det är folk. Då måste vi ta det här med invandringen, det tänker nog folk mycket på.” Kanske intervjuar man någon som tänker mycket och negativt på invandring, och så har man fått sina föreställningar om ”folk” bekräftade.

Det leder vidare till snackisens effekter. För det är ingen tvekan om att denna ”invandring” har haft ett stort medialt fokus de senaste åren. Men vad kom först? Ett gigantiskt, allmänt intresse eller snackisen ”invandring”? Snackisen sätter själv agendan, emedan den påstår sig fånga upp vad människors tankar är fulla av.

”Minskat publicistiskt civilkurage”, formulerade Lisa Bjurwald det i sin text. Och ja – det är hög tid att sluta förväxla redaktionellt självförtroende, journalistisk förmåga till urval, med elitism.

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

Mer från förstasidan

Maria Sveland svarar Jonas Thente i debatten om vad som ligger bakom hatet på internet. Debatt. 384  39 tweets  344 rekommendationer  1 rekommendationer

maria12
Foto:Beatrice Lundborg

Debatt. Näthatet är ett tecken på samhällskris, skriver Jonas Thente. 6912  336 tweets  6472 rekommendationer  104 rekommendationer

familjenpuffen
Foto:Johan Engman

Tv. Nu är hela startfältet i TV4-programmet klart. Här finns både punk- och schlagerdrottningar.

Ännu en artist klar. Love Antell fyller på ”Så mycket bättre”

”Så mycket bättre” Carola uppges klar för den populära tv-showen. 31  3 tweets  28 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Brollop500
Foto:TT

Bröllopssäsongen stundar. Allt fler lägger allt mer pengar på att gifta sig. 12  4 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

Gränslös glamour. Ingen botten i plånboken när kändisarna säger ja. Så mycket betalade de.

Vad vet du om bröllop? Gör frågesporten!

Brollop144
Foto:TT
Annons:
Annons: