Krönikan

Malin Ullgren: Journalisters dåliga samvete kan leda till vanföreställningar

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Inom journalistiken talas det ofta om snackisar – sådant som ”vanligt folk” pratar om på fikarasterna. Men i jakten på snackisar blir det lätt fel.

Inom journalistiken talas det ofta om snackisar – sådant som ”vanligt folk” pratar om på fikarasterna. Men i jakten på snackisar blir det lätt fel.

Ibland verkar det som om det mer interaktiva nätet har lett till minskat publicistiskt civilkurage i jakten på ’snackisar’ och störst antal klick eller på grund av rent oförstånd.”

Det är en tankeväckande mening som fastnar ur en artikel om slapp hantering av kommentarsfält av Lisa Bjurwald i Medievärlden (7/1).

Annons:

Det är särskilt begreppet snackis jag inte kan sluta tänka på. Det används i journalistiska sammanhang för att beskriva vad ”folk” pratar om. Vad snackas det om, på arbetsplatser, mellan väninnorna, et cetera?

Tanken med snackisen är god – journalistiken ska spegla sin tid och förstå människors livsvillkor och tankeperspektiv. Ändå har jag själv aldrig stått ut med uttrycket.

Nyligen formulerade en vän grunden för min aversion mot ”snackisen”. Hon sade att det obehagliga med en snackis är att den påstås spegla vad människor i allmänhet funderar över – men i själva verket berättar den framför allt om journalisters fördomar om andra människors tankar.

”Andra”, som det odefinierade folket. Och eftersom journalistiken, med rätta, är angelägen om att förstå sin samtid, ägnar journalister en hel del tid åt att vara oroliga över den egna, eventuella, isoleringen. Till viss del är det påkallat. Journalister liksom andra yrkesgrupper tillbringar mycket tid tillsammans med andra i samma bransch. Homogeniteten inom journalistkåren finns, såsom i likartad klass- och utbildningsbakgrund. Men insikten om dessa faktiska omständigheter kan ibland resultera i vanföreställningar om andra människors annanhet. Så uppstår den falska snackisen.

Ett tydligt exempel är ämnet invandring. Enligt en ofta citerad rapport var ”invandring” en relativt lågt prioriterad fråga hos väljarna 2010. Också inställningen till flyktingmottagande blir långsiktigt mer positiv, enligt SOM-undersökningarna.

Det finns människor som har en mindre generös syn på flyktingmottagande – men eftersom motståndet har krympt stadigt och rejält över tid, är väl knappast nyhetsvinkeln frågan ”Hur mycket invandring tål Sverige?”. Idén med snackisen är ju att spegla tanketrender hos människor.

Så vem är det då som plötsligt är jätteintresserad av invandring, som undrar vad Sverige ”tål”, eller som vill ”våga” prata integration, flyktingar och invandring? Inte medborgaren i allmänhet, enligt statistiken. Men SD är jätteintresserade. Och så medierna.

Det är som om journalisters dåliga samvete för medelklassigheten leder till en sorts tvärtomlogik: ”Jag är inte främlingsfientlig, men det är bara för att jag bor i Stockholm och är journalist. Jag är inte representativ, så allt som jag inte är, det är folk. Då måste vi ta det här med invandringen, det tänker nog folk mycket på.” Kanske intervjuar man någon som tänker mycket och negativt på invandring, och så har man fått sina föreställningar om ”folk” bekräftade.

Det leder vidare till snackisens effekter. För det är ingen tvekan om att denna ”invandring” har haft ett stort medialt fokus de senaste åren. Men vad kom först? Ett gigantiskt, allmänt intresse eller snackisen ”invandring”? Snackisen sätter själv agendan, emedan den påstår sig fånga upp vad människors tankar är fulla av.

”Minskat publicistiskt civilkurage”, formulerade Lisa Bjurwald det i sin text. Och ja – det är hög tid att sluta förväxla redaktionellt självförtroende, journalistisk förmåga till urval, med elitism.

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

rinkebykravall_puffstor
Foto:DN

 Larm om bilbrand. När polis kom till platsen möttes de av stenkastning. 37  5 tweets  32 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ett av våra vanligaste piller. Forskare har jämfört läkemedlet med placebo. 4  4 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

Forskningsinstitut har undersökt vilken stad i USA som har de minst lyckliga invånarna.  Mörk metropol. 14  2 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

manhattanpuff
Foto:TT/AFP
Annons:

 Hettan kvar. SMHI utökar klass 1-varningen till att gälla fler områden. 26  1 tweets  22 rekommendationer  3 rekommendationer

 Har fått nog av höga temperaturer. Stationen i Arvidsjaur hårt ansatt. 19  2 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

kontor144
Foto:Alamy

 Värmebölja i Sverige. Värme sänker din prestation och försämrar koncentration. 37  8 tweets  29 rekommendationer  0 rekommendationer

Hur är temperaturen på ditt jobb?

 Athena Farrokhzad upprör. ” ville kompensera för all den opartiskhet som de (Sveriges Radio) lyckats uppbåda”. 324  23 tweets  296 rekommendationer  5 rekommendationer

Athena Farrokhzad
Foto:Per Larsson En poet som nått ut.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: