När bokmässan i Göteborg öppnar i morgon har den litauiska litteraturen en framträdande plats med 17 författare närvarande. Anledningen till att det blev just ett litauiskt tema i år var att Bokmässan för ett par år sedan fick en förfrågan från den litauiska ambassaden i Sverige. Litauen hade just varit tema på bokmässan i Frankfurt (2002) med stor framgång.
- Vi fick mycket publicitet, omgivningen började se på oss med nya ögon. Bokutgivningen satte fart i Tyskland. Nu är litauiska författare ofta ute och pratar om sina böcker där, berättar Liana Ruokyte, Litauens kulturattaché i Sverige.
Hon har stora förhoppningar om vad man ska uppnå i Göteborg.
- Vi vill komma närmare inte bara Sverige utan hela Skandinavien. Vi hoppas att ni ska börja förstå oss bättre och påminnas om den historia som vi faktiskt har gemensamt.
Påtryckningar utifrån blir, enligt mässans vd Anna Falck, allt vanligare. Men mässledningen själv tar också initiativ. Förra årets tema, Storbritannien, hade länge stått högt på önskelistan.
- Att det blev Litauen i år beror på att vi kände att vi hade en bra motpart som förstod vad det innebär att vara ett tema. Vi klarar inte av att bära ett tema själva, vi har inte de kunskaperna och resurserna, säger hon.
Ingen i Bok & biblioteksmässans ledning var tidigare bevandrad i litauisk litteratur.
- Det kändes spännande att ta till sig ett så pass okänt litterärt landskap. Vårt koncept är ju att blanda kända med mer okända författare.
Kostnaden för ett tema delas upp mellan mässan och arrangören. Litauiska staten bidrar med tre miljoner kronor. Andra samarbetspartner är Litauens förläggarförening och Books from Lithuania, som marknadsför litauisk litteratur i utlandet. Några extra pengar från EU eller liknande får de inte, enligt Liana Ruokyte.
En förutsättning för att besökarna ska kunna lära känna den litauiska skönlitteraturen är att de svenska förlagen översätter. Till alldeles nyligen fanns bara tretton titlar översatta till svenska, nu till Bokmässan har de hunnit bli tjugo.
- De små förlagen är de stora hjältarna. Av tjugo titlar är det exempelvis nio som kommer ut på Ariel. Jag hoppas att de stora förlagen också vågar efter bokmässan, säger Liana Ruokyte.
Mässans ledning var medveten om att litauisk litteratur var ett tema som behövde lång framförhållning och gick därför ut med det i extra god tid.
- Vi ordnade bland annat en resa till Vilnius för snart två år sedan för att locka förläggare att våga översätta, berättar Anna Falck.
Enligt Liana Ruokyte har Litauen en väldigt aktiv inhemsk bokutgivning just nu.
- Bokutlåningssiffrorna bara ökar. Det ges också ut mycket översatt litteratur, inte minst från Sverige. Svensk litteratur är nästan populärast, omkring 140 svenska titlar har översatts till litauiska sedan 1990.
Men den litauiska litteraturen är alltså okänd i Sverige - än så länge. Enligt vd Anna Falck innebär det inga stora risker för Bokmässan att satsa på relativt obekant litteratur. Besökarna är trogna och mässan är mycket mer än temat, säger hon. Dessutom brukar det inte vara de utländska författarna som är de största publikmagneterna:
- Svenska författare, som Håkan Nesser och Torgny Lindgren, drar alltid flest besökare.