Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kultur & Nöje

Mångfald hjärtefrågan för Stadsteaterns nya chef

Anna Takanen beskriver sin inriktning som varierad och stor.
Anna Takanen beskriver sin inriktning som varierad och stor. Foto: Eva Tedesjö

Som ny chef för Stadsteatern presenterar Anna Takanen nu första egna repertoaren: migrantskildringar, Kulla-Gulla, de kvinnliga soldaterna i Kobane, Sara Stridsbergs nya pjäs – och två tunga värvningar.

Hennes tjänsterum, luftigt och försett med sittgrupp, vetter mot Riksbankens uppfordrande fasad i granit. Snart får regissören Linus Tunström, efter framgångrika år som teaterchef i Uppsala, ett eget rum intill Anna Takanens. Han börjar som ny regissör på Stockholms stadsteater i höst, efter framgångsrika år i Uppsala som teaterchef, en nyhet:

Foto:

– Han kommer att prägla mycket av min period här och sitta i både vårt regissörsråd och konstnärliga råd, säger hon.

På soffbordet ligger två A4, vårens tretton nya uppsättningar. Takanen har dock redan beställt 25 verk: Nytt är att Mustafa Can gör en pjäs om kvinnorna i det krigshärjade Kobane. Biljana Srbljanovic (”Belgradtrilogin”) skriver nytt för teatern liksom finska Katja Kettu (”Barnmorskan”). Dennis Magnusson skapar just nu ”Dylansällskapet” om fyra män vars liv på olika sätt påverkats av Hibbing-ikonen. Kenneth Kvarnström öppnar vidare nästa höst Stora scenen med högst musikaliska ”Maratondansen”. Dessutom ska författaren Martha Sandwall-Bergströms bokserie ”Kulla-Gulla” om torpar-Sverige bli dramatik.

Hur skulle du beskriva din inriktning?

– Varierad och stor, men det nutida och nyskrivna kommer ta mycket mer plats än tidigare. Mina hjärtefrågor är jämställdhet och mångfald. Det måste genomsyra det vi gör utan att det blir tråkigt och torrt.

Foto:

Den tidigare Dramatenchefen och regissören Staffan Valdemar Holm regisserar för första gången på Stockholms stadsteater, Friedrich Schillers ”Kärlek och politik”. Ett utropstecken.

– Staffan var en av de första jag tog kontakt med. Hans konstnärskap är ett av Nordens främsta och jag tror att Schillers väldigt köttiga kärlekshistoria kommer att dra mycket folk, säger hon och nämner också ”Cabaret” med Sarah Dawn Finer, ”Livläkarens besök” i regi av Johanna Garpe och Lucas Svenssons hyperaktuella ”Fosterlandet” – som delvis bygger på Takanens familjehistoria och hon regisserar – om de nära 80.000 finska krigsbarnen som kom till Sverige – som andra särskilt publika föreställningar.

Vad är skillnaden på Dramaten och Stockholms stadsteater?

– Dramaten har en lång tradition av att vara finrummet, med borgerligheten, det kungliga och att vårda språket och klassikerna. Det är ett regipräglat hus med stora anor. Stadsteatern är mycket yngre och kom till som en reaktion på Dramatens, på ett sätt, borgerlighet. Man ville ha en samtida teater och det här har ju varit mer ett slags kollektiv folkteater, Dramaten har varit mer stjärnteatern.

Du ska nu arbeta med förre Dramatenchefen samtidigt som flera tidigare anställda vid Stockholms stadsteater, som hyllade Alexander Mørk-Eidem, nu gör teater på Dramaten. Har konkurrensen om talang tilltagit?

– Nej, nej, Alex har varit här i 13 år och han ”går inte till Dramaten” utan har skrivit på för en uppsättning. Det finns ingen konflikt, vi kommer säkert att arbeta ihop i framtiden. Dagens skådespelare och regissörer har ett mer modernt förhållningssätt och det handlar förstås delvis om det ökade antalet frilansares situation – man måste kunna få gå mellan olika teatrar, det går inte att kräva någon obrottslig lojalitet i dag.

Rörligheten måste ändå vara problematisk om man vill prägla en teaterverksamhet i längre cykler?

– Jag tänker inte så. Vi har ju många skådespelare som går mellan Dramaten och Stadsteatern och det är bra att det finns två så stora och starka teaterhus i den här staden. Det är väldigt viktigt att det går bra för båda två för det finns ju antidemokratiska krafter både i Sverige och ute i Europa som inte tycker att vi ska ha så mycket kultur.

Politikerna vill samtidigt ofta stötta kultur som lönar sig ekonomiskt och lockar många.

–  Kulturens ställning i statsbudgeten är när den är mindre än en procent inte så stark som man önskat, det borde vara mer. Men alla teaterchefer vill ju göra högkvalitativ och spännande konst som också är publikt tilldragande och det finns också ett väldigt starkt kulturintresse i Sverige. Jag vill jobba jättemycket med samtidsspetsig teater, men också få med andra sorters föreställningar, säger hon och nämner ett samarbete med världsregissören Simon McBurney Théâtre de Complicité i London eller urvassa journalisten/författaren Caitlin Moran som en dröm liksom att få se Magnus Uggla på hennes scener – eller en comeback av artisten Stina Nordenstam.

Takanen beskriver hur den nya ledningen på teatern ska bidra till att makten sprids på fler. Benny Fredriksson är vd, regissören Dritëro Kasapi biträdande teater- och scenkonstchef och det finns ett dramaturgiat med fem dramaturger, dessutom fem regissörer i ett konstnärligt råd och regiråd

– Det här är den största teatern i Sverige och jag kan inte se att det är rimligt att jag ensam ska äga och förhålla mig till alla beslut. All makt ska inte ligga hos mig, även om jag tar de sista besluten. Jag kommer att fortsätta att regissera och spela något varje år, men inte två eller tre uppsättningar, för det går inte.

Kulturskribenten Johan Lundberg anser att teaterrepertoaren är vänstervriden. Vad är din åsikt?

– Lundbergs kritik är gammal. Teatern kan och ska ta sitt avstamp i samtidspolitiska frågor, utan att komma med politiska svar. Blåslampa, gärna! Men vi lämnar svaren till publiken. Frågetecknet är själva hjärtat i pjäserna vi spelar.

Du har ett femårigt förordnande. Vad vill du åstadkomma till 2020?

– Utveckla både teatern och scenkonsten och åstadkomma en större mångfald, så klart, en som omfattar allt – kön, sexualitet, etnicitet, ålder, svarar hon snabbt.

– Teater blir så lätt konst enbart för den vita medelklassen och vi måste alltid kritiskt granska vår egen blick och mandat. Inte tänka ”det här känner jag igen så det är nog bra” för det är den farligaste känslan av alla.

Anna Takanen

Anna Takanen, född 1968, var tidigare konstnärlig ledare för Göteborgs stadsteater.

Hon tillträdde som ny teaterchef på Kulturhuset Stadsteatern i mars 2015.

Vd Benny Fredriksson, beskriver henne som en lagspelare med en enorm lust till teatern, en ”person som står mitt i sin egen samtid och som arbetat målmedvetet med samtidens berättelser”.

Ur vårrepertoaren.

• ”April i anhörigsverige” av Susanna Alakoski, regi och dramatisering Monica Wilderoth, i rollerna bland andra Anna Wallander, Ulf Eklund och Annika Hallin. Urpremiär 23 januari.

• ”Lampedusa” av Anders Lustgarten, regi Dritëro Kasapi, i rollerna Lennart Jähkel och Sandra Medina. Sverigepremiär 28 januari.

• ”Papper”av och i regi av Bernard Cauchard. Urpremiär 29 januari på Marionetteatern.

• ”En rackarns långhelg” av och i regi av Maria Blom, i rollerna bland andra Ann Petrén, Kajsa Ernst och Kardo Mirza. Urpremiär 30 januari.

• ”Tre” i koreografi av Kenneth Kvarnström. Urpremiär 13 februari.

• ”Minnestund” av Alejandro Leiva Wenger, regi Frida Röhl, i rollerna bland andra Katarina Ewerlöf, Bahador Foladi och Emelie Jonsson. Urpremiär 19 februari.

• ”Kärlek och politik” av Friedrich Schiller, regi Staffan Valdemar Holm, scenografi och kostym Bente Lykke Møller, i rollerna bland andra Dan Ekborg, Maja Rung, Claire Wikholm och Gerhard Hoberstorfer. Premiär 26 februari.

• ”American Hotel” av Sara Stridsberg, regi Ingela Olsson, i rollerna Liv Mjönes, Peter Gardiner, Shanti Roney och Ann-Sofie Rase. Urpremiär 4 mars.

• ”Pappan” av Florian Zeller, regi Stefan Metz, i rollerna bland andra Peter Andersson. Sverigepremiär 18 mars.

• ”Fosterlandet” av Lucas Svensson, regi Anna Takanen, i rollerna bl a Tanja Lorentzon, Birgitta Ulfsson, Alma Pöysti och Mikko Virtanen. Stockholmspremiär 2 april.

• ”Fröken Rosita” av Frederico Garcia Lorca, regi Thommy Berggren, scenografi: Anna Asp, i rollerna bland andra Lina Englund, Anita Ekström, Ingvar Hirdwall och Gunilla Nyroos. Premiär 22 april.

• ”Du skall veta mitt värde” av Joakim Sten, regi Carolina Frände, i rollerna Ann Petrén, Sofia Ledarp, Emil Almén och Per Sandberg. Urpremiär 29 april.

• Nypremiärer/fortsätter från 2015: ”Ronja Rövardotter”, ”Cabaret”, ”Farmor och vår herre” och ”En folkefiende”.