Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Medieprofessor riktar stark kritik mot ”Aktuellts” inslag

Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. ”Vi läser ofta lite förstrött. Vi funderar inte över vilka källor det finns till varenda artikel.”
Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. ”Vi läser ofta lite förstrött. Vi funderar inte över vilka källor det finns till varenda artikel.”

Åsikter, inte fakta. Medieprofessor Jesper Strömbäck vid Göteborgs universitet är starkt kritisk till ”Aktuellts” inslag kring mediernas bevakning av invandringen:

– Ett grundkrav är att de man bjuder in till debatter om hur verkligheten är har sakkunskap i frågan, säger han till DN.

Inslaget i "Aktuellt" i måndags där en kvinna som varit aktiv på nazistsajten Nordfront presenterades som "pensionerad undersköterska" har väckt kraftig kritik. Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, ifrågasätter också den debatt mellan SVT:s programdirektör Jan Helin och GP:s politiska redaktör Alice Teodorescu som följde.

– Det fanns inte några referenser till sakkunskapen över huvudtaget i debatten, man kan ju tycka att erfarna journalister och ledarskribenter som diskuterar detta borde ha sådana.

Läs mer: ”Aktuellt” missade nazistkopplingar: ”En brist i researchjobbet”

Vad visar forskningen kring hur medierna bevakar invandringen?

– Den är tämligen entydig i att bevakningen domineras av en problemorientering av invandringen. Och det är inte unikt för invandringsfrågan – det hänger samman med nyhetsvärderingen - dåliga nyheter och sådant som inte fungerar har ett högre nyhetsvärde än positiva nyheter.

Läs mer: Martin Jönsson: Googlingen som ”Aktuellt” aldrig gjorde

Om forskningen visar att medierna inte missköter bevakningen, varför tycks ändå så många anse att journalisterna sopat invandringsfrågan under mattan?

– En av de mest centrala teorierna är det som kallas fientliga medieeffekter, människor har en tendens att uppfatta att mediernas innehåll gynnar och stöder motståndarsidan och missgynnar den egna sidan i en politisk debatt. Forskning kring detta har bedrivits sedan mitten av 1980-talet.

I USA har president Trumps hårda angrepp på medieföretagen som ”fiender” väckt stor uppmärksamhet. Har den synen fått spridning i resten av världen?

– Attacker på medier har använts som politisk strategi i USA i flera decennier, men Trump har lyft dessa till en ny nivå. Det gjordes forskning på 1990-talet i USA kring varför antalet människor som uppfattade att mediernas politiska bevakning präglades av liberal bias, vänstervridning, ökade. Förklaringen visade sig inte vara hur medierna faktiska bevakning sköttes utan att just attackerna mot medierna hade blivit mycket mer framträdande och synliga i medierna själva.

Det är alltså en strategi som fungerar?

– Ja, den fungerar när de etablerade medierna tar upp och ger utrymme för attackerna, säger Strömbäck.

SVT är Sveriges mest betrodda medieföretag som 75 procent av allmänheten har mycket eller ganska stort förtroende för. Vad tänker du generellt kring SVT:s hantering av invandringsfrågan den senaste tiden?

– Ett grundkrav för public service-företagen, och alla medier, är att man gör en ordentlig research kring det man rapporterar eller ordnar debatter om. Ett grundkrav är också att de man bjuder in till debatter om hur verkligheten är har sakkunskap i frågan, inte är de som hört mest i debatten tidigare - annars leder man inte förståelsen framåt, som SVT och SR ska göra.

Vad är din rekommendation för hur medieföretagen ska bevaka denna fråga bättre i framtiden?

– Att ni gör research och söker efter sakkunskap och dessutom ställer er frågan: Handlar detta om fakta eller åsikter?