Borde brottslingar oftare hängas ut med namn och bild i tidningar och tv? Det kunde ha räddat Engla, hävdar medieprofessorn Stig Hadenius. Cheferna på medieföretagen är splittrade i frågan.
Aftonbladets chefredaktör Jan Helin ger Stig Hadenius delvis rätt: brottslingars identitet är av allmänintresse.
- Eftersom jag är ny på min post har jag haft anledning att sätta mig in i de här frågorna. Jag tycker att svenska publicister har haft en väldigt oklar syn på vad allmänintresse är. Jag menar att identitet på brottslingar självklart är av allmänintresse.
Sedan kan det finnas skäl att inte publicera namnet ändå, anser Helin. Till exempel kan gärningsmannen ha barn, publicitetsskadan för andra kan bli för stor. Det handlar också om vilket samhällsklimat man vill ha, anser Jan Helin.
Medieforskaren Stig Hadenius menade på DN Debatt i går att om medierna i samband med mordet på Pernilla Hellgren gått ut med uppgifterna om att Anders Eklund var en av de intressanta sexdömda i området så hade man kanske kunnat förhindra mordet på Engla Juncosa Höglund.
Enligt Jan Helin hade inte Aftonbladet namnet vid tidpunkten för Pernillamordet, men hade man kunnat publicera det om så varit?
- Jag har svårt att tänka mig det. Med den oklara syn som svensk press haft på allmänintresset så hade man inte hittat några argument för en sådan publicering.
Han jämför med USA, där man på ett annat sätt informerar om vilka som begått sexbrott - och där det ankommer på myndigheterna att se till att folk får veta det.
SVT:s Rapport är den nyhetsredaktion som varit mest restriktiv med namnpubliceringen. Inte ens nu när Anders Eklund erkänt dådet har man valt att namnge honom. Principen om att ha en dom före namnpublicering ska man hålla på, anser redaktionschefen Morgan Olofsson.
- Det är märkligt med en professor i det här ämnet (journalistik) som tycker att det är budbärarnas fel, säger han.
Enligt Olofsson skulle man få fylla tidningarna med uppgifter om brottslingar om namnen på alla som döms till kortare fängelsestraff för vålds- och sexbrott skulle publiceras.
Inte heller argumentet att det kan handla om för allmänheten potentiellt farliga återfallsförbrytare är tillräckligt.
- Det är polisens uppgift att se mönstret och gripa brottslingarna. Sedan är det vårt jobb att granska polisen, och se varför de inte har gjort det jobb de är satta att göra, säger Morgan Olofsson.
DN:s chefredaktör Thorbjörn Larsson anser att Hadenius resonemang i vissa delar är långsökt, och att DN ska hålla på principen att även tidigare fällda brottslingar ska vara dömda på nytt innan man slår fast att de är skyldiga.
- Att DN valt att publicera namnet beror på att sannolikheten för att han är skyldig är väldigt stor. Han har erkänt brottet och lett polisen till platsen. Genom att publicera vem han är kan vi ge allmänheten information som kan leda till att fler fall klaras upp.