Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Mindre skärmtid hos högutbildade familjer

Foto: Elaine Thompson/AP

Barn till högutbildade föräldrar använder digital teknik och nya medier i mindre utsträckning än barn till lågutbildade. Det konstaterar Statens medieråd i en ny undersökning av ungas medievanor.

Det är betydligt vanligare att barn i lågutbildade familjer äger apparater som surfplattor, smarta mobiler, spelkonsoler, datorer och tv-apparater än att högutbildade gör det. Och ju fler apparater, desto mer skärmtid. Att barn i högutbildade familjer spenderar mindre tid med den digitala tekniken beror inte på låga inkomster, utan handlar om att föräldrarna medvetet sätter gränser för barnens tillgång till apparaterna, konstaterar Statens medieråd.

– Vi har en mängd analyser som tyder på att det finns en mer begränsande medieetik bland högutbildade. Barnen tillåts inte att använda medier hur mycket som helst, vilket kan handla om regler för hur länge de får spela datorspel eller hur länge de får titta på tv. Det är ett slags intellektuell kultur som där går i arv, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens medieråd.

Särskilt i barns ägande av en egen tv syns skillnaderna i familjens utbildningsnivå tydligt: i samtliga undersökta åldersgrupper tittar barn i lågutbildade familjer betydligt mer på tv.

Det är också vanligare att barnen har egen tv i mindre kommuner än i storstäder, enligt rapporten ”Ungar & medier 2015: demografi” som offentliggörs i dag.

Digitalt spelande och tv-tittande står i omvänd proportion till läsning av böcker och tidningar, som är mycket vanligare bland barn i högutbildade familjer.

Det är första gången som Statens medieråd har undersökt hur föräldrars härkomst, utbildning och inkomst samt boendekommunens storlek – så kallade demografiska faktorer – påverkar barns och ungas medievanor.

Hög utbildning och hög inkomst sammanfaller ofta, men inte alltid. En klar tendens är att barns tillgång till digital teknik ökar med familjens inkomst: barn i familjer med mycket pengar äger mer av alla apparater än barn i ekonomiskt svaga familjer. Medan 89 procent av barnen mellan 9 och 12 år i höginkomstfamiljer har en egen smart mobil är motsvarande siffra i låginkomstfamiljer bara 66 procent.

– Det är en ganska stor skillnad. I de tio fattigaste procenten har man tillgång till betydligt färre apparater, vilket självklart påverkar möjligheten att använda medier: man måste ha en dator för att kunna använda en dator.

Den mest markanta skillnaden mellan barnen i rika och fattiga familjer framträder i ägandet av en läsplatta: 55 procent jämfört med 17 procent.

– Det är en hyfsat ny apparat och många kanske tycker att den gamla datorn och mobilen täcker behovet av funktioner. Skillnaden mellan en dator och surfplatta är inte så stor och har man begränsat med pengar kan surfplattan uppfattas som en lyxvara.

Ska barns tillgång till digitala medier generellt uppfattas som en klassfråga?

– Som forskare får man alltid hålla tungan rätt i mun när man använder klassbegreppet eftersom det finns så många olika definitioner av det. Men ja, i någon mån. Både tillgången till och användning av digitala medier ökar med familjens inkomst.

Samtidigt syns en återhållsamhet i högutbildade familjer. Är det barnen med flest eller minst apparater som missgynnas på sikt?

– Det är omöjligt att uttala sig om, men eftersom vi går mot ett alltmer digitaliserat samhälle borde tillgången till internet och digitala medier vara densamma. Det betyder inte att man måste använda dem, men har man inte tillgång till dem har man heller inget val, säger Ulf Dalquist.

Också i faktorn härkomst syns stora skillnader. I åldersintervallet 9-12 år har 28 procent av barnen med utlandsfödda föräldrar tillgång till dator, jämfört med 53 procent av barnen med svenskfödda föräldrar.

Foto:

Klicka här eller på bilden för att se den i större format.

Undersökningen. ”Ungar & medier 2015: demografi”

Gäller barn mellan 5 och 16 år, uppdelade i tre olika åldersintervaller.

Studien “Ungar & medier” har genomförts vartannat år sedan 2005. Det här är första gången demografiska faktorer undersökts.

Data i analysen har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Statens medieråd. Datainsamlingen pågick september-november 2014.

Studien kan laddas ned gratis på www.statensmedierad.se