Advance patrol fegar inte ur

Advance Patrols Juan Havana och Gonzalo "Gonza" del Rios energinivå är imponerande med tanke på att de är mitt uppe i dagens sjätte intervju. De har fått starka och blandade reaktioner på "Vi laddar" - den första singeln från nya skivan "Enligt AP" men är glada att så många ändå reagerat.

-Vissa har hängt upp sig på smågrejer som "Fuck Landskrona" och fått för sig att vi är anti-Sverige, men det är framför allt sverigedemokrater som tagit illa upp, säger Juan.

Gonza håller med och tror att även andra kan ha misstolkat låten eftersom den är så känsloladdad. Men lägger till att de skrev den precis när valresultatet kom.

-För oss var det ett jätteslag i ansiktet. Vi har alltid kämpat för att visa att vi är bra människor och för att inte ta på oss den stämpel vi har fått. I dag jobbar vi med ungdomsverksamhet i Malmö och släpper album och så kommer detta. Att vi belastar samhället när vi har gjort mer för ungdomar än många politiker. Klart att det gör ont. Man känner ilska, förvåning och en massa blandade känslor.

Tycker ni att det är mer tabu att vara politisk artist i Sverige än utomlands?

-Nej, men det fattas människor som sticker ut hakan och säger vad de känner. För oss vore det slöseri med tid och kraft att inte utnyttja sitsen vi sitter i, eftersom vi känner att vi representerar en viss del av folket, säger Gonza passionerat.

Halten av låtar på spanska har stadigt ökat för varje AP-skiva och på de sexton spåren på "Enligt AP" är hälften på svenska, hälften på spanska.

-Marknaden är som den är, så det är dags att börja utnyttja det. I december ska vi på turné i Chile och då känns det bra att ha material på spanska att presentera, säger Gonza.

-Samtidigt gör vi något som alltid har funnits i oss, tillägger Juan som just nu är totalt inne i sitt modersmål och både tänker och drömmer på spanska. Nästa skiva blir helt på spanska, lovar han.

Gonza ler och ser inte riktigt lika övertygad ut.

De chilensksvenska rapparna från Malmöförorterna Lindängen och Kroksbäck har känt varandra i tio år och gnabbas som bröder. När Gonza nämner att det var kul att få sjunga på nya skivan, klagar Juan genast över att han inte fick sjunga på "Utskrivna" och muttrar om begränsningar.

-Vad snackar du om? Om det är någon som är begränsad så är det jag. Jag får inte göra något. Vem var det som ville ha de klassiska glada AP-låtarna som recensenterna saknade? replikerar Gonza blixtsnabbt.

-Jag håller inte med, svarar Juan varpå Gonza suckar och säger "Okej, vi går vidare".

Desto mer eniga är de om AP:s storhet och erkänner utan tvekan att de är sina egna största fans.

Det har hänt mycket sedan genombrottet 2003. Såväl familjemedlemmar som Pinochet har dött och Gonza har blivit pappa.

-Vi har mognat och insett att allt inte är så lätt som man trodde när man var 20. Jag välkomnar åldern och tror att den bästa perioden i mitt liv väntar när jag fyllt 35 och verkligen fått koll på livet. Men jag vet inte hur länge man orkar fortsätta trippeljobba. Vi producerar och släpper skivan själva samtidigt som vi håller på med ungdomsverksamheten
och tro mig: ungdomar tar kraft, säger Gonza med en stressad blick.

Samtidigt inser han vikten av förebilder. Själv vill Gonza tacka Latin Kings för allt.

-De är nummer ett och jag kommer aldrig att sluta hylla dem. Masse är ett geni och vår fjärde medlem, även om han inte vill acceptera det.

-Redline-familjen har alltid väglett oss sedan vi kom till deras studio första gången. Nu finns det unga som ser på oss på det sättet och kan alla våra texter. Det är värt mer än alla pengar i världen, säger Juan stolt.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut