Basisten i Blur blev ostfabrikör

Cotswolds. Sommaren 1994 gjorde Blur en legendarisk spelning på Hultsfredsfestivalen som blev startskottet för bandets storhetstid. I sin självbiografi "Inget annat sätt. Blur, britpop och jag" , som kommer på svenska denna vecka, skriver Blurbasisten Alex James: "Svenskar var de första som förstod britpop. De fattade till och med före britterna."

- Det är märkligt vilka vändningar ens liv kan ta, säger Alex James. När jag stod där i Hultsfred för 15 år sedan och tänkte på min framtid hade jag aldrig, aldrig, aldrig tänkt att jag i dag skulle befinna mig på en sådan här plats.

Vi står på Alex James ändlösa gods på den engelska landsbygden och tittar ut över ett grönt fält. Om man kisar lite är det faktiskt inte helt olikt gräsplanen i Hultsfred.

Långt framför oss syns också en massa förväntansfulla ansikten. De flyter ihop tills de liknar en enda stor fårskock.

Och denna gång är det verkligen en fårskock. En, två, tre, fyra Även om man räknade i hundratal skulle man somna långt innan man var klar.

Hur många får har du egentligen?
- Typ 1.800. Det låter illa att jag inte kan säga exakt, men antalet varierar.

Alex James överraskande välskrivna och oavbrutet underhållande självbiografi beskriver en av de mest radikala 180-gradersvändningarna i pophistorien.

Under de närmaste åren efter Hultsfredspelningen, då Blur växte till ett av världens största popband, brände han en miljon pund på champagne och kokain.

Siffran är hans egen och är förmodligen ganska exakt. Alex James är passionerat intresserad av exakta vetenskaper som astronomi och matematik. "Musik är som matematik, fast med volymknappen uppskruvad."

I boken "Inget annat sätt" klargör samtidigt Alex James att han inte ångrar några av sina excesser. I och med att champagnen var avdragsgill blev den miljonen pund en investering i Blurs varumärke. "För vem vill ha tråkiga popband?"

Popbandet Blur ligger i dag på is och har inte gjort något album sedan 2003. Samma år gifte sig Alex James med Claire Neate, filmproducent.

- Vi köpte gården på vår smekmånad. Och så hamnade jag här ute med en kvinna jag knappt kände. Du kan aldrig vara helt säker på om du gift dig med Heather Mills, säger Alex James och ler under sin patenterat engelska långlugg som varit permanent rufsig i två decennier.

- I och med att Claire blev gravid nästan omgående, och jag slutade dricka, var det som om livet började om. En stor del av mitt gamla umgänge försvann när festandet upphörde. Och det såg inte ut att finnas någon framtid för Blur. Så här var jag, utan vänner, utan jobb. Bara med en gigantisk gård som behövde tas om hand.

Den gård som paret köpte ligger i Cotswolds, ett område ungefär mitt i England som också kallas "the Heart of England". Att komma till den by där familjen James bor tar med tåg från London knappt två timmar.

Alex James möter mig i sin bil vid tågstationen i Kingham. Omgivningen är närmast parodiskt engelsk. Byarna runt omkring har namn som Moreton-in-Marsh och Stow-on-the-Wold.

Att åka omkring här är som att kliva rakt in i ett avsnitt av "I vår herres hage", om nu någon kommer ihåg den gamla tv-serien om veterinärer i tweed som efter att ha stått med ena armen uppkörd i en ko, torkade sig med handduk och sedan sade: "A cup of tea would be lovely."

- Ah, yes, James Herriot, säger Alex James. Efter att Herriots bok blev teveserie ville hela England bli veterinärer eller åtminstone flytta ut på landet.

En liknande trend finns i dag. Gårdarna runt omkring i Cotswolds är fulla av popstjärnor och filmstjärnor. När Alex och Claire köpte sin gård kostade den i orenoverat skick nära 20 miljoner kronor. I dag är den värd ännu mer.

När Alex James svänger in bilen på gårdens uppfart möts vi av - förutom de 1.800 fåren - en yrvaken tupp, två katter, en hund och äldste sonen Geronimo, fyra och ett halvt, som visar mig hela sina samling med Byggare Bob-fordon.

- I flera veckor efter att Geronimo fötts frågade min mormor: "Kan du inte berätta vad han heter på riktigt?"

I köket sitter även de tvååriga tvillingarna, Artemis och Galileo, med var sin skål gröt och begrundar främlingen med konstiga glasögon.

Alex James fru Claire kommer och hälsar. Hon är gravid i nionde månaden med vad som blir parets fjärde barn på fem år. Alex James slänger bak luggen, ställer sig vid kaffemaskinen och pyser fram två gigantiska cappuccino som han serverar i franska Betty Blue-baljor.

Därefter går vi in i hans kombinerade musikstudio och skrivkammare. På väggen framför skrivbordet hänger en stor oljemålning. Konstnären visar sig vara Blurgitarristen Graham Coxon som är Alex James närmaste vän i bandet. Målningen gjordes när Graham Coxon gick i samma konstskola som Damien Hirst.

Även på spolknappen på Alex James toalett finns en bild på Grahams Coxons ansikte.

Alex James handrullar en cigg - lugn, bara tobak - och låter ett knastrigt vinylexemplar av Quincy Jones album "Quincy plays for pussycats" från 1962 snurra i bakgrunden. Quincy Jones visar sig vara en av Alex James två stora musikaliska hjältar för ögonblicket. Den andra är Giuseppe Verdi. När han spelar "La traviata" kan han inte låta bli att samtidigt luftdirigera.

Att köpa en gård för 20 miljoner, och sedan renovera den för ytterligare några miljoner, är lite för mycket pengar även för en popstjärna. Alex James har därför skolat om sig och har i dag minst tre andra näringar vid sidan av musicerandet. Den mest framgångsrika av dessa har blivit - ost.

Det började när han från gården började skriva krönikor för The Independent.

- För det första var det genom de krönikorna jag fick bokkontrakt. När jag till en början skrev mest om får hände inget särskilt. Men när jag sedan skrev en krönika om ost, om att jag funderade på att börja göra ost själv, blev alla som tokiga. Först ringde min redaktör på tidningen: "Cheese, that's brilliant!" Sedan dess har telefonen inte slutat ringa.

Och i dag är Alex James en av Englands mest kände ostälskare vid sidan av Wallace & Gromit. The Guardian har presenterat honom i "The Cheese Diaries", en ostföljetong på nätet.

- Det går osannolikt bra, säger Alex. I går ringde prinsen av Wales och ville att jag skulle göra ost av all mjölk från hans gård. Om jag hörde rätt var det 50.000 liter i månaden. Det blir mycket ost av det.

Alex James passion för ost är ingen tillfällig vurm utan går lika långt tillbaka som musiken.

I självbiografin skriver han om hur han som tonåring förälskade sig franska flickor, inte bara för att de satt på vespor och rökte Gitanes, utan för att "de kunde så mycket om ost".

När Blur turnerade i Japan kastade fansen alltid upp ostar på scenen. De hade läst i Smash Hits att han älskade ost. Det gick så långt att Alex James till slut fick be dem sluta. "Please, stop throwing cheese at me."

- Och när jag nu flyttade till Cotswolds visade sig att jag hamnat granne med Englands kanske ledande ostexpert, Juliet Harbutt.

Denna medelålders kvinna har skrivit boken "The World Encyclopedia of Cheese" och är en av de drivande bakom British Cheese Awards.

Den som turistar i England runt jul ska hålla utkik efter The Phoenix, en ost som Alex och Juliet utvecklat tillsammans.

Produktbilden ser ut som ett New Order-omslag. Den visar en ost som brinner.

- Det är det närmaste vi kommit en rock'n'roll-ost, säger Alex James. De flesta ostar är redan gjorda, men vi är de första i Världen som tänt eld på en ost.

Är det alltså en bränd ost i förpackningen?
- Nej, nej. Du häller konjak på den, lägger den i ugnen och woo-hoo! Allting börjar brinna. Det gör underverk för smaken. Och, inte oväsentligt, det ser coolt ut.

- Folk i min ålder, som köpte Blurskivor förr, är inte intresserade av att köpa skivor längre. De vill köpa ost i stället.

Du kan heller inte ladda ned ost på nätet.
- Exakt. En annan fördel är att om du köper en skiva du gillar så har du kvar den. Men om du köper en ost du gillar så äter du upp den och måste köpa en till. Ostbranschen mår bättre.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut