- I åratal har vi frågat oss om piratverksamheten utgör ett hot mot skapandet och kulturyrkena. I dag handlar längre om oro, det handlar om ett konstaterande: vi står inför en verklig katastrof för kulturekonomin.
Det sade den franska kulturministern Christine Albanel när hon på onsdagen i nationalförsamlingen pläderade för den nya franska antipiratlag som ska klubbas i dag. Hon målade upp en dyster bild av en musikindustri i kris där försäljningen minskar, jobben försvinner och små, oberoende skivbolag först slås ut av nätpiraternas härjningar.
Med det som motivering lägger den franska regeringen fram sin lag om hård kontroll av nätet och kännbara straff för den som laddar ner upphovsrättsskyddat material. Den bygger på en utredning från 2007 som leddes av Denis Olivennes, då chef för den stora bok- och musikhandelskedjan Fnac.
Lagen innebär att en helt ny myndighet inrättas för att spåra nätpirater och vaka över upphovsrätten på nätet. Den kallas Hadopi, "Haute Autorité pour la diffusion des oeuvres et la protection des droits sur Internet".
Hadopilagen, som den kallas, innebär att myndigheten griper in mot den som laddar ner eller fildelar upphovsrättsskyddat material enligt en "tredje gången gillt"-modell. Först skickar myndigheten en varning med e-post. Nästa steg blir en varning i rekommenderat brev. Och hjälper inte varningarna stängs "piraten" av från nätet i en period från två månader upp till ett år.
Den brittiska forskaren Monica Horten, som engagerat sig starkt i Hadopilagen, uppger på sin webbsida att 1000 personer varje dag kommer att stängas av från nätanvändning när lagen träder i kraft.
Och lagen skärptes på ett par punkter när den i tisdags behandlades i ett utskott med ledamöter från parlamentets båda kammare, senaten och nationalförsamlingen. Vid första parlamentsbehandlingen bestämde ledamöterna att den som stängs av från nätet slipper betala abonnemangsavgiften till sin internetleverantör under avstängningen. Men det ändrade utskottet på: nu blir det så att de avstängda måste fortsätta betala för abonnemanget fast de inte kan utnyttja det.
Annars blir det ju nätleverantören som drabbas av straffet, förklarade Michel Thiollière, senator från regeringspartiet UMP, för dagstidningen Le Figaro.
Utskottet drog också tillbaka planerna på en "amnesti" för dem som laddat ner innan lagen trädde i kraft.
Den som erbjuder gratis trådlöst Internet _ restauranger, barer, hotell, universitet _ blir ansvariga för den illegala nedladdning som sker hos dem. De kan slippa undan ansvaret genom att införa tekniska spärrar mot tillträde till upphovsrättsskyddat material.
Hadopilagen har vållat hätsk debatt i Frankrike. I parlamentet har det största oppositionspartiet, socialistpartiet, gått emot lagen. Christian Paul, partiets talesman i frågan, talar i en chatt på tidningen Le Monde om "falska lösningar" som "bedövar utvecklingen av nya ekonomiska modeller". I den första parlamentsdebatten anklagade oppositionen lagen för att i strid med europeisk rättstraditione utgå från den som anklagas är skyldig tills motsatsen bevisats.
EU-parlamentet har tagit avstånd från Hadopilagens modell. Det är inte acceptabelt att stänga av människor från Internet som straff, anser de folkvalda i Strasbourg. Till det är nätet i dag alltför viktigt.
- Tillträde till Internet, liksom tillträde till utbildningen, bör aldrig blockeras av regeringar eller privata företag. /.../. Frestelsen att skära av tillträdet till Internet kan jämförs mot förbud att följa studier under tidigare sekler, heter det i EU-parlamentets rapport.