Musik

Hanna Fahl: En speciell, historisk, tävling på flera sätt

Vi skrek rakt ut framför storbildsskärmen i Bakus presscenter. När det stod klart att Loreen vunnit var det inte bara de svenska fansen som jublade – hon har krabbdansat sig in i hjärtat på stora delar av Europa. Ingen fejksnökvävning i världen kunde förstöra hennes show, och inte ens ryska babusjkor med hembakade bullar var något större hot.

Hon fick 18 tolvpoängare. Hon vann med stor marginal före tvåan Ryssland. Och Sverige kommer att få arrangera sitt första Eurovision Song Contest på tolv år. Tävlingsgeneralen Christer Björkman, som despotiskt styrt och knuffat Melodifestivalen i en modernare och yngre riktning det senaste decenniet, fick rätt till slut: ESC-schlagers är inte längre dansbandsdoftande Charlotte Perrelli-dängor, de kan lika gärna vara mörk och egensinnig radiopop.

Det har varit en speciell, historisk, tävling på flera sätt. Sverige hade redan från start ett större favoritskap än någonsin tidigare, och det sista dygnet innan finalen stängde vissa brittiska vadslagningsfirmor till och med spelet på Loreen. Inte ens norske Alexander Rybak hade en liknande buzz kring sig innan han vann med gigantisk marginal till tvåan 2009. Och det har varit svensk prägel även på resten av tävlingen, hela tio av finalens tjugosex bidrag hade svenska låtskrivare.

Men framför allt har årets tävling haft en politisk sida som saknar motstycke i Eurovision Song Contest-historien. Azerbajdzjans diktaturregim har uppenbart sett arrangemanget som en gigantisk möjlighet att göra reklam för landet inför horder av utländsk press, och visat upp en skinande ren och blank stad. Men omständigheterna kring evenemanget har fått stark kritik av organisationer för mänskliga rättigheter, man har vräkt människor för att bygga den nya arenan och man har slagit ned hårt på oppositionens demonstrationer under veckan.

Det är nog fler än Loreenfansen som är glada över att nästa års tävling hålls i ett okontroversiellt och demokratiskt land som Sverige. Om Ukraina eller Vitryssland hade vunnit hade European broadcasting union blivit tvungna att fundera grundligt över hur man hanterar sitt självutnämnt opolitiska evenemang, när omständigheterna oundvikligen gör tävlingen till en propagandamaskin och ett politiskt slagträ. Tidigare i veckan jämförde EBU:s presstalesperson till exempel på ett makalöst aningslöst sätt vräkningarna i Baku med förberedelserna för OS i London, i en intervju med BBC. Nu får EBU respit, och kan ordna nästa schlagerfest utan alltför många obekväma frågor. Förr eller senare kommer situationen att uppstå igen. Men tills dess blir det lättare för både schlagerfans, tittare och press att göra som den azerbajdzjanske konferencieren darrigt ropade på den presskonferens där Loreen fick en fråga om sina möten med människorättsorganisationer: "Please, keep up the good mood!"