Det brukar heta poe­tiskt att det gör ont när knoppar brister. Men hur låter det? Ingen aning. Däremot vet jag precis hur det låter inuti det nedlagda kärnkraftverket Barsebäck, hur ventilationstrummor och vattenledningar susar i New York och hur islossningen knakar i fogarna. Tillsammans med ljudnördar som Chris Watson (med ett förflutet i Sheffieldbandet Cabaret Voltaire) har jag till och med stått där i snålblåsten på den isländska glaciären Vatnajökull – i alla fall på skiva.

Field recordings, eller fältinspelningar, jämförs ibland med dokumentärfotografier och Watsons senaste album –­ fjolårets finaste field recordings-platta ”El tren fantasma” (Touch) – tar spöktåget från Los Mochis på Stillahavskusten till Veracruz vid Mexikanska golfen. En hypnotisk resa, där ett töcken av tågrytmer och metalliska klanger poetiskt flätas samman med naturljud, röster och radiomeddelanden.

Den som försökt tala i mobiltelefon med någon som befinner sig på tunnelbanan, på ett stimmigt kafé eller i en folksamling vet att en mikrofon fungerar lite för bra som förstoringsglas för ljuden omkring oss. Men i dagens nedsmutsade ljudmiljö ligger kanske fältinspelningar mer än någonsin i tiden.

Sajten www.sonicwonders.org är en reseguide till ljudmässigt intressanta platser att turista på och samlar hörvärdheter som en gångtunnel i Greenwich, sjungande sanddyner i Kalifornien eller ekande mayatempel i Guatemala. Nätetiketten Wandering ear ger för närvarande inte ut några fysiska skivor, men på hemsidan (wanderingear.com) kan man gratis ladda ner ljudupptagningar från såväl fabriker som en fårflock i Portugal. Och häromveckan arrangerade journalisten Johan Jacobsson och etnologen Elin Franzén (som bloggar om vardagsljud på sinksounds.blogspot.com) en behagligt brusande klubbkväll med fältinspelningar och barhäng.

”Var vi än befinner oss är det mestadels oljud vi hör. När vi ignorerar det, stör det oss. När vi lyssnar till det finner vi det fascinerande”, skrev den 100-årsjubilerande tonsättaren John Cage redan på 1930-talet.

Under festivalen MaerzMusik den 17–25 mars framförs hans stycke ”Branches” för uppmickade plantor på botaniska trädgården i Berlin. Då kan man åtminstone räkna med det knäppande ljudet av kaktusar.