Jörgen Dafgård är född i Göteborg, uppväxt i Sundsvall och bor i Malmö där han är tonsättare. Till de störtsa inspirationskällorna hör Gustav Mahlers och Maurice Ravels orkestermusik samt Den andra wienskolans modernism ( Schönberg, Berg och Webern). 1999, samma år som han gått klart kompositionsutbildningen vann hann första pris i Berwaldhallens tävling om bästa orkesterverk. Han älskar den stora symfoniska musiken och kommer till hösten att få sitt verk ”Through fire and water” uruppfört av Malmö symfoniorkester. För DN.se har Jörgen Dafgård nu remixat Gustav Mahlers femte symfoni från 1903 som ingår i DN:s samling ”25 klassiska mästerverk.

Varför valde du Mahlers femma?

– Det var den första symfonin som fullkomligt högg tag i mig som ung, med sina stämningslägen som växlar mellan lekfullhet och skräck, säger Jörgen Dafgård.

Och det greppet har aldrig lossnat. Idén att göra något av den har legat och grott länge. Något som nu kunde förverkligas tack vare DN:s initiativ och den fantastiska kammarensemblen Pärlor för svin som ville framföra och spela in remixen.

Du har valt att helt utgå från det upprivna a-molltemat i andra satsen. Varför då?

– Där finns en perpetum mobile-karaktär och en intressant polyrytmik som jag ville vidareutveckla. En slags latent minimalism som gör Mahler nutida.

Den ljusa kammarmusikklangen med en flöjtstämman på toppen får det att låta som en virvlande flykt ur det sönderslitande och traumatiska?

– Ja, det stämmer. Jag kunde inte göra likadant som Mahler utan har förstått honom på mitt sätt. Gjort en kreativ felläsning som vi alltid gör när vi tolkar musik från en helt annan tid än vår egen.

Men finns det också något hos Mahler som vill detta?

– Mahler var själv inte främmande för att transformera annan musik. Och han satte inte punkt i sin egen musik. I allt det olösliga och oavslutade i hans musik finns öppningar för att gå vidare. Och det är det jag velat göra i min remix ”Mahler revisited”.