Årets konsertsommar räknas som en av de största hittills, ”elefanternas sommar” har den kallats på grund av att så många av de största artisterna uppträder. Det kommer också att ge klirr i kassan inte bara för musikbranschen utan också för många företag runt omkring, har kulturekonomiforskaren Tobias Nielsén på Kulturekonomi.se räknat ut.
Studien omfattar de tio största rockfestivalerna och de största arenakonserterna, och visar att bara dessa omsätter omkring 1,4 miljarder kronor, fördelat på 800 miljoner i konsumtion och 600 miljoner i biljettintäkter.
Beräkningarna grundar sig på att arenabesökaren gör av med omkring 1.000 kronor per dygn på boende, mat och annat i samband med konsertbesöket, utöver biljetterna. För festivalbesökarna är motsvarande siffra 7 00 kronor.
– Intäkterna gäller bara de största arrangemangen. Utöver dem genomförs hundratals andra festivaler, totalt blir det nästan tusen dagar med festivaler och stadsfester i Sverige i sommar. Jag uppskattar att festival- och konsertsommaren totalt omsätter cirka 4–6 miljarder kronor i biljettintäkter och tillhörande turistkonsumtion, säger Tobias Nielsén.
Det kan jämföras med att det köptes böcker totalt för 7 miljarder kronor under hela förra året.
Trenden har de senaste åren gått mot allt fler arrangemang. Städer och regioner har insett den positiva turismeffekten.
– Vad vi resonerar kring är att konkurrensen är oerhört hård. Dels för arrangörerna. Hur många konserter orkar vi som publik se och och hur mycket är vi beredda att betala? Dels för artisterna, det är många ute på vägarna nu och alla nya artister ska samsas med veteraner som Tomas Ledin, AC/DC och till och med Style, säger Tobias Nielsén.
Han tror att det blir utslagningar och skiktningar efter sommaren, både genom att arrangemangen nischar sig hårdare men också med olika prisnivåer.
– Men utrymmet verkar vara förvånansvärt stort, inte minst för dem som inriktar sig mot olika intressegrupper. Det finns bluesfestivaler, countryfestivaler, visfestivaler. Det är ändå fel att säga att festivalekonomin blomstrar. Pressen på arrangörerna är stenhård, med hög risk och oförskämda krav på förskott. I många fall är de hjältar som ser till att vi får det här utbudet och snurrar i gång turismen kring evenemangen, säger han.
Störst risk bär de festivaler som bokar upp de stora stjärnorna. Enligt Tobias Nielsén skedde en markant ökning i gagerna för de här artisterna för ungefär fem år sedan. Även många mindre artister har blivit dyrare, eftersom skivbolagens turnéstöd har dragits in.
– Jag tror dock att det kommer att bli korrigeringar. Det är för många som vill tjäna pengar på samma sak, för många festivaler som har ungefär samma utbud – och som sagt många artister där ute.
Det är också för enkelt att säga att musikbranschen tar igen på konserter det man förlorat på den illegala nedladdningen, menar han.
– Branschen består ju av olika företag som gör olika saker. Vissa drabbas hårt och för andra uppstår nya möjligheter. Skivbolagen har en förändrad roll i systemet, de funderar på att starta livedelar, men ska de lyckas med det gentemot de traditionella bokningsbolagen? Om vi ser på musikbranschen som vi brukade göra så är det inte heller samma pengar, men i dag borde vi å andra sidan inkludera andra distributörer som Spotify och Itunes liksom tekniktillverkare.