I december 2008 turnerar T-Pain ihop med Lil Wayne och Keisha Cole. T-Pain har precis släppt sitt album ”Thr333 ringz” och på scenen bygger han upp en hel cirkus, med tält, småväxta i halloweenmasker och dansöser med brinnande bröstvårtor. Britney Spears har precis släppt ”Circus” och folk pratar om att hon ”är tillbaka”.
Mitt under konserten säger T-Pain att han ska ta in en tjej vars album heter ”Circus”. Jublet har inga gränser. När en 60 centimeter hög Britney Spears iklädd röd lack-catsuit äntrar scenen blir det först helt tyst. Sedan brister hela publikhavet ut i ett öronbedövande glädjetjut. För en politiskt korrekt uppfostrad svensk är hela showen ganska magstark. I dag, några år senare, skrattar T-Pain muntert åt minnet.
– Det var mycket som hände under den där turnén, konstaterar han nöjt. Men vet du, den där tjejen är faktiskt en professionell Britney Spears-imitatör. Det är hennes jobb liksom. Jag letade efter en Britneyimitatör eftersom hennes skiva just kommit och det var så mycket snack just då. Hon var bäst.
Vad är det som fascinerar dig med cirkusen?
– Jag ville verkligen ha ett tema till det albumet, jag behövde något sammanbindande. Cirkus kändes som det roligaste. Allt som har med en cirkus att göra är kul, säger T-Pain och tillägger sedan ödmjukt:
– Jag ville visa folk att jag kan göra precis vad jag vill.
T-Pain heter egentligen Faheem Rasheed Najm. Han är född i Tallahassee i Florida och T-Pain anspelar på den smärta det innebar att växa upp i Tallahassee. I dag beskriver han ändå sin barndom som harmonisk, trygg och medelklass. Han inredde sitt rum som en komplett studio redan som tioåring med keyboard, trummaskin och en fyrkanals bandspelare, fullt uppbackad av sina föräldrar.
– De behövde ju inte bygga, så det var glada. De har alltid stöttat mig.
Pengar verkar inte vara någon bristvara i T-Pains liv. Sedan han slog igenom 2005 med singeln ”I’m sprung” och albumet ”Rappa Ternt Sanga” har han producerat och gett ut en mängd hitlåtar. Han har samarbetat med flera av världens främsta artister, som Kanye West, R Kelly, Lil Wayne och nu senast Lily Allen. Men mest känd är som autotunepionjär och för att ha bidragit till dagens utbredda användning av denna älskade och hatade rösteffekt. Initialt användes autotune för att rätta till orena toner, i dag kryddas var och varannan poplåt med effekten.
– Jag hörde det på en Jennifer Lopez-låt, säger T-Pain, och tänkte för mig själv, varför använder inte folk det här hela tiden? Jag var på jakt efter själva programmet ganska länge och spelade den där delen av låten för alla jag träffade. När jag hittade pluginprogrammet började jag använda det som en galning.
T-Pain skrattar nöjt och konstaterar:
– Det gick ju bra, så jag har fortsatt. Det konstiga är att det är så svårt att förklara varför man gillar det så mycket, men av någon anledning älskar alla det där ljudet.
Varför tror du att det har blivit en sådan succé?
– Folk tror att det är autotune som gör mina låtar bra, så om de lägger autotune på sina låtar kommer de att bli lika framgångsrika som jag, hehe.
2009 spelade Jay-Z in låten ”D.O.A. (Death of Auto-Tune)”, som en kommentar till överanvändningen av autotune inom popmusiken. Låten var inte en kritik mot T-Pain eller Kanye West, som Jay-Z tycker har ”öra för melodi”, men han ansåg att alldeles för många kastade sig över effekten. Sedan dess har autotune inte direkt minskat på våra topplistor. Men
T-Pain tycker inte att autotune överanvänds, säger han.
– Snarare är det för slappt använt. Folk lägger på det utan att tänka på hur det låter. Jag tycker att det är felanvänt, inte överanvänt.
T-Pains nästa singel blir låten ”5 o’clock” som han gjort tillsammans med brittiska Lily Allen. Han ville sampla hennes ”Who’d have known”, och när de kontaktade henne för att få låten godkänd gillade hon det så mycket att hon ville ta bort samplingen och sjunga själv. T-Pain har precis varit i Amsterdam och spelat in videon.
– En T-Pain-video, det är allt jag kan säga, mumlar han hemlighetsfullt.
Hur är Lily Allen?
– Gravid. Supergravid.