Ljudklapparna som låter bäst

Thomas Anderberg väljer:

Valentin Silvestrov
"Symfoni nr 6"
Dirigent: Andrey Boreyko
(ECM)
Nutida

I år, då miljölarmen kommit så tätt att vi har anledning att fundera över vad vi håller på att förlora, kan Valentin Silvestrovs musik fungera som ett ljudspår till det vi upplever. Några av hans tidigare sorgesånger över den skönhet som flytt präglas av uppgivenhet, men så inte den sjätte symfonin, skriven 1996. Det är i stället ett verk som manar till kraftfullt motstånd mot förstörelsens makter, där det vackra ramas in av kraftfulla avsnitt.

Radiohead
"In rainbows"
(www.inrainbows.com)
Pop

Också Radiohead förenar på årets album (som hittills bara finns på nätet) kyla och värme, oro och skönhet.

Tinariwen
"Aman Iman - Water is life"
(World village/Harmonia mundi)
Världsmusik

Det maliska musikkollektivet Tinariwen lever i miljöer där hoten mot existensen är ständiga, men i musiken är livskraften obruten.

Feist
"The Reminder"
(Polydor/Universal
pop

"The reminder" är inte fullt så smittande som Feists föregående album, "Let it die", men lika rikt sammansatt, inte minst känslomässigt.

Ludwig van Beethoven
"Pianosonater"
Paul Lewis
(Harmonia Mundi/cmm, 3 cd)
klassiskt

Den bästa bland årets många utmärkta Beethovenutgåvor. Stark formkänsla och romantiskt uttryck, med flera överraskande insikter.

Sara Norling väljer:

Claudio Monteverdi
"LOrfeo"
Concerto Italiano, Rinaldo Alessandrini
(Naïve/CMM)
Barockopera

Fyrahundraårig musikdramatik vars klangkrock mellan "överjord" och underjord fortfarande är svåröverträffad. En hisnande resa från pastorala herdekörer och skira flöjter till dödsrikets dova sinkor. Få kan som Concerto Italiano förena fingertoppskänsla för det tidiga 1600-talets säregna sound med dramatiskt sväng. Här med sångarcentrum i Furio Zanasis Orfeo som virtuost ornamenterar sig ned i Hades och tillbaka igen.

Lisa Rydberg & Gunnar Idenstam
"Bach på svenska"
(Gazell/CDA)
Folkbarock

Bach korsbefruktad med svenska låtar. Den mest självklara sak i världen på barockfiol och tramporgel.

Alexandre Tharaud spelar Couperin
"Tic toc choc"
(Harmonia Mundi/CMM)
Barock

Pianoskivan jag inte kunnat sluta spela i år. Franskt handlag i fransk barock som är både sirlig och robust.

TheGothenburgCombo
"Soundscapes"
(Northwest Classics/CDA)
Nutida

Sveriges piggaste gitarrduo plockar bland annat fram Steve Reichs mest böljande meditativa drag som får relief av helt nyskrivet.

W A Mozart
"Don Giovanni"
Freiburgs barockorkester, René Jacobs
(Harmonia Mundi/CMM)
Opera

Orkestern har huvudrollen när René Jacobs - regissör, dramaturg och dirigent i ett - tänjer och drar i Mozarts mörkaste opera.

Mattias Dahlström väljer:

Tracey Thorn
"Out of the woods"
(Virgin/EMI)
Pop

Tracey Thorn har i Marine Girls och Everything But The Girl haft en av de brittiska öarnas vackraste röster sedan det tidiga åttiotalet. Här på hennes andra soloalbum, det första på tjugotre år, smyger den omkring i en vardag tonsatt med fredagskvällens ljud, bland minnen och frågor om vad som eventuellt skulle ha kunnat hända. Det var omöjligt att inte dras med och vilja följa henne i hasorna.

Keyshia Cole
"Just like you"
(Geffen/Universal)
R'n'b'

Ett album så oemotståndligt direkt och poppigt att varje låt skulle kunna släppas på singel imorgon. Och ligga etta på varenda lista i övermorgon.

Robert Wyatt
"Comicopera"
(Domino/Playground)
Jazzpop

De finaste, mjukaste protestsångerna.
Lyssna på dn.se/wyatt

UGK
"Underground kings"
(Jive/SonyBMG)
Hiphop
Vila i frid, Pimp C, trygg i vetskapen om att du och Bun B gjorde årets bästa hiphopalbum.

Grand Drive
"Everyone"
(Loose/import)
Countrypop

En oerhört underskattad liten lektion i hur man om inte omfamnar så i alla fall accepterar sitt åldrande.

Martin Nyström väljer:

W A Mozart
"Don Giovanni"
René Jacobs och Freiburger Barockorchester.
(Harmonia Mundi/cmm)
Opera

Ingen opera har fascinerat och gäckat publiken såsom Mozarts "Don Giovanni" med sina förförelsekonster, sin demoni och tabuöverskridande aktioner. Nu kröner den flamländske dirigenten René Jacobs sin redan oöverträffade serie inspelningar av Mozart-operor med en "Don Giovanni" som fullkomligt tar andan ur en. En tolkning som förenar ett makalöst tryck med hisnande skiften mellan lätthet och tyngd. Karnevalisk yra med emotionell kraft.

Claudio Monteverdi
"L'Orfeo"
Rinaldo Alessandrini och Concerto Italiano.
(Naïve/cmm)
Opera

Ingen har tonsatt gryningskänslan vackrare. Det här är inspelningen att vakna till livet ut.

Robert Plant och Alison Krauss
"Raising sand"
(Rounder/Universal)
Americana

Ett hypnotiskt vibrerande möte mellan två enastående sångare på ny och främmande mark.

Bajofondo
"Mardulce"
(Surco/Universal)
Tango

En tangomusik att dansa sig odödlig eller att fullkomligt kapitulera till.

Wyclef Jean
"Carnival vol II - memoirs of an immigrant"
(Sony BMG)

Mozart i dag? Kanske. Karnevaliskt? Definitivt. Och en musik som vågar vara mer begåvad än smart.

Fredrik Strage väljer:

Arcade Fire
"Neon bible"
(Merge/Universal)
Rock

På sitt andra album låter Arcade Fire som på debuten fast bättre - svartare, tyngre och mer majestätiskt. "Neon bible" handlar om det fruktlösa sökandet efter Gud och gemenskap i det kollapsande konsumtionssamhället. Sju kanadensare, som i sina spetsklänningar och dammiga kostymer verkar ha klivit ut ur en av Flannery OConnors sydstatsnoveller, spelar och sjunger medan världen står i brand. "Nihilistisk gospel" må vara en oxymoron men det är precis så Arcade Fire känns.

Bat For Lashes
"Fur and gold"
(Parlophone/EMI)
Pop

Drömsk, gotisk och förtrollande barockpop. Sångerskan Natasha Khan är den mest begåvade hippien sedan & tja, någonsin.
Läs mer på
dn.se/batforlashes

Bone Thugs-n-Harmony
"Strength & loyalty"
(Interscope/Universal)
Hiphop

Snabbaste tungorna, finaste vokalharmonier och tyngsta beatsen.

MIA
"Kala"
(XL/Playground)
Dansmusik

Likt en neonfärgad liten naturkatastrof utplånar Mia gamla musikgenrer och uppfinner nya.

Pluxus
"Solid state"
(Pluxemburg/Playground)
Electronica

Pluxus fjärde album släpptes sent 2006 men jag förstod dess briljans (och den gåtfulla musik som trion beskriver som "förfallen techno") först i år.

Nils Hansson väljer:

Robert Plant & Alison Krauss
"Raising sand"
(Rounder/Universal)
Americana

De kommer från var sitt håll av musikvärlden, från varsitt land och från var sin generation. Men när den engelske rockveteranen Robert Plant och det amerikanska bluegrassfenomenet Alison Krauss sjunger stillsamma, amerikanska sånger tillsammans hör man bara hur fenomenalt deras röster passar ihop med varandra. Årets mest diskreta sensation, och kanske den mest överraskande.
Läs och lyssna på dn.se/zeppelin

Mika
"Life in cartoon motion"
(Casablanca/Universal)
Pop

Listpop måste inte vara slätstruken. Mika är årets bästa motbevis, lika excentrisk som bubblande musikalisk.

Rilo Kiley
"Under the blacklight"
(Warner Bros)
Rock

Så här delikat kan det bli när smala indieälsklingar från LA blinkar till den bredaste radiorocken.

Thurston Moore
"Trees outside the academy"
(Ecstatic Peace!/Border)
Rock

Elgitarrens häxmästare övertygar också utan Sonic Youth, med fokus på raka sånger och akustisk gitarr.

Babyshambles
"Shotters nation"
(Parlophone/EMI)
Pop

Skandalerna tappar betydelse när Pete Doherty med band snubblar sig fram till en sällsam, bohemisk precision.
Lyssna på dn.se/babyshambles

Johanna Paulsson väljer:

Jens Lekman
"Night falls over Kortedala"
(Service/Border)
Pop

Jens Lekmans olycka är andras lycka. På samma sätt som Säkert!/Hello Saferides Annika Norlin lyckas han skildra diskbänksrealism och dråpliga anekdoter utan att vältra sig i dysterhet. "Night falls over Kortedala" är albumet där han på allvar funnit balansen mellan eufori och vemod. Vardagsromantiserade pojkrumsnoveller inlindade i kvasiklassiska 60-talsarrangemang och souligt svävande samplingar. Anspråkslöst och grandiost på samma gång.
Läs mer och lyssna på dn.se/lekman

Robert Plant & Alison Krauss
"Raising Sand"
(Rounder/Decca/Universal)
Americana

Ett ménage à trois mellan hårdrocks-Plant, bluegrass-Krauss och americana är det ideala förhållandet.

Robert Wyatt
"Comicopera"
(Domino/Playground)
Jazzpop

Skäggtomten Wyatt förlorar sig i ett bedårande brus, i en hopplös optimism omöjlig att inte beröras av.

Einstürzende Neubauten
"Alles wieder offen"
(Potomak/Border)
Experimentell rock

Gamla industrislamrare rostar aldrig. Ibland är smärtsam skönhet världens enda tröst.

TheGothenburgCombo
"Soundscapes"
(Northwest Classics/CDA)
Nutida

Göteborgsduon målar om Steve Reich-minimalism till varmt glittrande gitarrlandskap att flytta in i.

Malena Rydell väljer:

Richard Hawley
"Ladys Bridge"
(Mute/EMI)
Pop

Richard Hawley har slutligen kommit ut som en balladdansande entertainer från en svunnen tid. Svårt romantiserad, härligt högstämd fast utan fånigt darr på croonerrösten. Det är ett under att så miserab­la schlager kan låta så här och nu.

Eleni Mandell
"The Miracle of Five"
(V2/Bonnier Amigo)
Pop

Lyxmelankoli för hela slanten.

Laura Veirs
"Saltbreakers"
(Nonesuch/Warner)
Pop

Laura Veirs sånger är ett motgift mot all fåfänga i storytellergenren.

Säkert!
"Säkert!"
(Razzia/Bonnier Amigo)
Pop

Schlager när den är som bäst.

Eldkvarn
"Svart blogg"
(Capitol/EMI)
Pop

Sveriges mest prestigelösa rockband är mycket bättre än förr. Och har humor.

Po Tidholm väljer:

José González
"In our nature"
(Imperial/Playground)
Folk

Artister i den här genren - i brist på annat kallade singer/songwriter - är nästan alltid män. De har ledsna hundögon och vädjar till oss med sin ensamhet. José González musik bärs i stället fram av en underliggande aggressivitet. Det finns en hårdhet både i det rytmiska gitarrplocket såväl som i rösten och texterna. Det uppstår en fantastisk friktion i mötet med melodiernas skönhet. Det är bara han och hans gitarr, men allt det andra finns där ändå. Jag saknar ingenting.
Läs mer och lyssna på dn.se/gonzalez

Lisa Rydberg & Gunnar Idenstam
"Bach på svenska"
(Gazell/CDA)
Folkmusik

Ett vackert försök att gifta samman Bach med svenska polskor. Skönheten är evig, liksom svänget.

Feist
"The Reminder"
(Polydor/Universal)
Pop

Andra skivan från kanadensiska Leslie Feist är lysande, och konserten hon gjorde i Stockholm i höstas var en ren triumf.

Thurston Moore
"Trees outside the academy"
(Ecstatic Peace!/Border)
Indierock

Vackra melodislingor, malande monotoni, intellektuell skärpa och underbar indiekatarsis.

Oscar Danielson
"En bild av lycka att spara på"
(Vesper/BonnierAmigo)
Visa

En lågmäld skiva om en lågmäld livskris. Förtrollande och rörande lugn.
Läs mer och lyssna på dn.se/danielsson

Nanushka Yeaman väljer:

Common
"Finding forever"
(Geffen/Universal)
Hiphop

Känslan som uppstår när beatet drar i gång efter Nina Simone-introt på "Misunderstood" är obeskrivlig. Likaså när "The people" successivt stegras för att nå kosmiska höjder med Dweles själfulla refräng. Common och Kanye West tar fram det bästa hos varandra samtidigt som J Dillas ande sträcker sig långt längre än över hans egna "So far to go". Pluspoäng för att den poetiska rappen livas upp med hårda 50 cent-dissar som "with 12 monkeys on stage its hard to see whos a gorilla/You was better as a drug dealer".

Little Dragon
"Little Dragon"
(Peacefrog/Border)
Electrosoul

Hypnotiska beats välsignade av sångerskan Yukimi Naganos osvikliga tajming och känsla.
Läs och lyssna
på dn.se/littledragon

Feist
"Reminder"
(Polydor/Universal)
Pop

För hennes ständiga gränstänjande, ljuvliga melodier och förmåga att kombinera sprödhet med styrka.

Mayra Andrade
"Navega"
(RCA/Sony BMG)
Världsmusik

För det perfekta mötet mellan Kap Verde, Brasilien och Paris. Ett underskönt pärlhalsband av livsbejakande vemod.

Jens Lekman
"Night falls over Kortedala"
(Service/Border)
Pop

För de underbara vardagsbetraktelserna, oemotståndligt luftiga arrangemangen och klockrena poprefrängerna.

Niklas Wahllöf väljer:

Clap Your Hands Say Yeah
"Some loud thunder"
(Wichita/Bonnier Amigo)
Rock

Alec Ounsworth och hans band hyllades vid debuten som var de nedstigna från himlen. Det var förvisso inget fel på den skivan, men egentligen var det en ganska förutsägbar smartskaftsindie. När de till i år lagt sig av med de mest flagranta falsettförsöken och skapat en än tjurigare bultande nygammal variant av suggestiv rullstensrock tycks de bara få "okej" i betyg. Inte av mig. Se bara till att skaffa bonusversionen, annars missar du "Sword song" - det bästa som har skapats med gitarr, bas och trumma sedan millennieskiftet.

LCD Soundsystem
"Sound of silver"
(DFA/EMI)
Electrorock

När James Murphy börjat sjunga och skriva texter med substans är hans projekt inte längre bara coolt. Stort också.

Malajube
"Trompe-loeil"
(City slag/Bonnier Amigo)
Pop

Jag vill lipa till det symfoniskt vackra och dricka en hel kastrull glögg till det kaosartat vrickade.

Von Südenfed
Tromatic reflexxions
(Domino/Border)
Techno

Mark E Smiths kaxiga sluddrande till Mouse on Mars reglagerattande är årets tuffaste toktechno.

Club 8
"The boy who couldnt stop dreaming"
(Labrador/Border)
Pop

Sorgligt och sött, svängigt och svalt - Club 8 är lika bra i en bokskog som på en trottoar.

Johannes Cornell väljer:

Paavo
"Paavo"
(Apart/CDA)
Jazz

Sångerskan Sofia Jernberg och pianisten Cecilia Persson är utan tvekan årets klarast lysande stjärnor i svensk jazz. Deras minutiöst formgivna skiva speglar sig i en än mer genomarbetad, fyndig, levande och utmanande musik. Det är komplicerat, hutlöst svårspelat - men samtidigt inviterande, varmt och omtänksamt. En grym kombination.

E.S.T.
"Live in Hamburg
(ACT/Bonnier Amigo)
Jazz

Esbjörn Svensson Trio i sitt rätta element - live, i en internationell miljö, förkrossande samspelta.

Michael Brecker
"Pilgrimage"
(WA/Universal)
Jazz

Med sin sista skiva slår sig Brecker till ro på samma moln som Sankt John (Coltrane).

Fredrik Ljungkvist & Yun Kan 5
"Badaling"
(Caprice/CDA)
Jazz

Intrikat, virtuos, på än gång frijazzanknuten och noggrant komponerad musik.

Keith Jarrett, Gary Peacock, Jack DeJohnette
"My foolish heart - live in Montreux"
(ECM/Bonnier Amigo)
Jazz

Ett lite gubbigt val, jag vet. Men surpuppan Jarretts trio är bara någonting i hästväg.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut