Freemuse har sitt högkvarter i en liten vindslägenhet på Nytorv i centrala Köpenhamn. Namnlistor förbereds, den senaste rapporten ska distribueras och en ny cd med titeln ”Listen to the banned” ska släppas vilken dag som helst. Det handlar om musiker som fängslats, censurerats eller på annat sätt drabbats på grund av sin musik. Det är hela idén med Freemuse.
– Författare och journalister har ordets gåva och organisationer som jobbar för deras sak, men musiker som hamnar i knipa står ofta ensamma och riskerar att glömmas bort. Det vill vi ändra på, säger Marie Korpe, en av grundarna till Freemuse.
Den fängslade kamerunske sångaren Lapiro de Mbanga är en av många musiker som Freemuse tagit under sitt beskydd. Lapiro tar ofta politisk ställning i sin musik och 2008 dömdes han till flera års fängelse för en sång som handlar om landets president.
En namnlista med krav på Lapiros frigivning ska lämnas över till Kameruns ambassad i Paris den 3 mars, som en del i arrangemangen kring Music Freedom Day. Flera organisationer står bakom. Och Lapiros förbjudna låt finns självklart med på cd:n ”Listen to the banned”.
– Lapiro är ett bra exempel på hur vi vill arbeta, säger Marie Korpe. Den internationella uppmärksamheten har gjort honom till något av en folkhjälte i Kamerun och lokala tidningar har tagit upp hans fall. Och framför allt: både han och hans familj har fått stöd och nytt hopp.
Freemuse grundades för tio år sedan av journalisterna Marie Korpe från Sverige och Ole Reitov från Danmark. Det är en liten organisation, med bara två heltidsanställda och tre deltidare på lönelistan.
Syftet är att dokumentera övergrepp, stödja drabbade musiker och skapa opinion – samt att upprätta fungerande nätverk. Ofta agerar man tillsammans med andra organisationer, som till exempel Internationella PEN, Index on Censorship och IFEX, en paraplyorganisation för organisationer som arbetar för yttrandefrihet.
– Vi är journalister och förhoppningsvis bra på det som journalister är bra på. Men ofta behöver vi annan kompetens, inte minst juridisk, och då får vi vända vi oss till organisationer som kan den biten. Med andra ord: olika nätverk från gång till gång, säger Ole Reitov.
Hur fick ni idén till Freemuse?
– För min del handlar det mycket om erfarenheterna från Pakistan på 70-talet, där jag arbetade för Unicef, säger Marie Korpe. Det var där som jag på allvar fick upp ögonen för den här problematiken. Diktatorn Zia al-Haq styrde landet med järnhand och regimens behandling av islamiska/sufiska musiker berörde mig illa.
– Ett annat skäl var helt enkelt att det fanns ett behov. Ingen annan organisation värnade om musikers rätt till yttrandefrihet.
Ett återkommande inslag i Freemuses verksamhet är de årliga rapporterna om villkoren för musik och musiker i olika länder. Det började med Afghanistan 2001, med den suggestiva titeln ”Can you stop the birds singing?” Sedan har det fortsatt med rapporter om bland annat Vitryssland, Zimbabwe, Nigeria och USA efter 11 september. Den senaste rapporten handlar om hårdrock i Mellanöstern, Nordafrika, Kina och Malaysia.
Vilka länder är de värsta syndarna när det gäller musikers yttrandefrihet?
– Pakistan har stora problem, och det verkar bara bli värre med den tilltagande talibaniseringen. Andra länder på listan är Somalia, Burma och Turkiet. Men det finns många fler som platsar. Iran och Kina, till exempel, är väldigt duktiga på att spärra vår hemsida på internet.
Från början fanns planer på att etablera Freemuse i Sverige och Ole Reitov kontaktade bland annat musikförläggaren Stickan Andersson och Pierre Schori. Andersson visade intresse, men initiativet rann ut i sanden. Senare, i Danmark, kunde Freemuse sjösättas med stöd från Det danske institut för menneskerettigheder och Danida (motsvarigheten till Sida).
I dag är huvudsponsorn svenska Sida, som man har kontrakt med fram till 2012. Men pengar kommer också från annat håll. Nyligen fick Freemuse en halv miljon danska kronor från Roskildefonden, som förvaltar överskott från musikfestivalen i Roskilde.
– Det är välkomna pengar, säger Marie Korpe. Nu ska vi sätta oss ner och diskutera var de bäst kommer till användning.