Det är den 22 kilometer breda och 650 meter djupa kratern Posidonius J i Mare Serenitatis (Klarhetens hav, ett av gubben i månens "ögon") nordöstra delar som från och med nu heter Michael Joseph Jackson. Den ligger på månens framsida och kan alltså ses med teleskop från jorden.

Alldeles intill ligger ett 1.200 hektar stor del av Lacus Somniorum (Drömmarnas sjö) som Moonwalk-mannen själv mutade in för fyra år sedan för 32.880 dollar. Michael Jackson är en av de som gjort störst anspråk på månens yta, då han också har ett stycke av Mare Vaporum (Ångornas hav) mitt på månens framsida.

1969 författade FN Månfördraget som säger att medlemsländer inte kan hävda ägarskap till månen. Fördraget uppdaterades 1979, men har hittills bara ratificerats av 13 länder varav inget är någon rymdfararnation. Femton år senare bildades Lunar Republic Society som en internationell grupp via vilken enskilda personer eller företag kan muta in av himlakroppens yta.

Internationella astronomföreningen erkänner inte Lunar Republic Societys inmutning av mark på månen, men organisationen har för avsikt att bara låta spekulanter göra anspråk på sammanlagt 2 procent av månens cirka 38 miljoner kvadratkilometer. Intäkterna ska enligt egen uppgift gå till icke-statliga initiativ för kommersiell trafik till rymden.