1. ”Hope & glory”, Måns Zelmerlöw
Upphovsmakare: Fredrik Kempe, Måns Zelmerlöw, Henrik Wikström
DN:s betyg: 4
Klar utmanare till segern. Umpa-umpa-discon ”Hope & glory” imponerar egentligen mer som shownummer med bensparkar och närkontakt med kameran än som låt – refrängen lyfter inte i förhållande till de vassa verserna. Men en Zelmerlöw i högform och tävlingens mäktigaste tonartshöjning kommer att räcka långt.
Form: God. Tog det lugnt under repetitionerna, men såg ändå riktigt stark ut. Mindre nerver nu när han slipper vara ensam favorit.
2. ”Snälla, snälla”, Caroline af Ugglas
Upphovsmakare: Caroline af Ugglas, Heinz Liljedahl
DN:s betyg: 5
Finalfältets udda southern soul-balladfågel och kanske det bidrag som mest av alla låter starkare ju fler gånger man hör det, snarare än tvärtom. Segern i Andra chansen, det oväntade stödet i omröstningar efter den och det emotionella framförandet gör ”Snälla, snälla” till en outsider.
Form: Medel. Höll igen något under repen, men har lyxen att kunna göra det också – låten bär oavsett af Ugglas insats. Och på lördag kommer det att vara full satsning.
3. ”Love love love”, Agnes
Upphovsmakare: Anders Hansson
DN:s betyg: 4
Tävlingens mest omtalade scenklädsel – vi kanske glömmer Melodifestivalen 2009 ganska snart, men aldrig guldoverallen. Utöver det: Agnes driver verkligen på sin grandiosa discohouselåt och wailar loss ganska rejält i refrängen. Men hur mycket disco fever hon än smittar av sig så väger hon lite lätt i de här sammanhangen. Än så länge.
Form: Allt bättre. Ser allt mer självsäker och hemtam ut på scenen och sjunger ut mer nu än under deltävlingen.
4. ”1000 miles”, H.E.A.T
Upphovsmakare: Niklas Jarl, David Stenmarck
DN:s betyg: 2
Överraskningen från Skellefteåtävlingen visade att stödet för hårdrock är starkt, men hur är det med jurygrupperna? Risken är att hår(d)rockarna redan är för långt efter när det är dags för tittarna att säga sitt. Den bleka refrängen är mer ”Prisoners in paradise” än ”Cherokee”, om man jämför med de uppenbara förebilderna Europe.
Form: God. Huvuden skakar, nävar knyts, manshår blåser, trumskinn bankas. Ser avslappnat laddade ut.
5. ”You’re my world ”, Emilia
Upphovsmakare: Emilia Rydberg, Fredrik ”Figge” Boström
DN:s betyg: 3
Emilias näpna soulpop och eleganta, men inte särskilt spektakulära, nummer tog sig något överraskande vidare från Göteborg. Men här är den inte direkt nog för att räcka till. Kan knipa någon juryröst, men med så många starka favoriter får Emilia inrikta sig på den nedre halvan.
Form: Medel. Smådarrig sång, särskilt i verserna, under delar av repetitionerna. Tar sig rejält i refrängen dock. Och Emilia har bra kontakt med kameran.
6. ”Stay the night”, Alcazar
Upphovsmakare: Anders Hansson, Mårten Sandén, Andreas Lundstedt, Therese Merkel, Lina Hedlund
DN:s betyg: 3
Ett av finalfältets mer ut- och genomtänkta nummer med grälla åttiotalistiskt neonfärgade kläder och snygg koordination. Omgivningen passar låten: hårddunkande, enformig, mycket dansant eurodiscopop. Kan smyga med i favoriternas bakvatten.
Form: Medel. Ojämna och svårbedömda (och förkylda) under repetitionerna. Andreas Lundstedt något defensiv i verserna, Therese Merkel å sin sida närmast övertänd.
7. ”Moving on”, Sarah Dawn Finer
Upphovsmakare: Sarah Dawn Finer, Fredrik Kempe
DN:s betyg: 5
Med dess närmast överdrivna, pampiga dramatik är ”Moving on” det bidrag som bör ha störst chans att komma topp-10 i ESC. Men den ska dit också, och det blir nog så svårt. Ingen konkurrent är i närheten av nivån på Finers vokala insats, samtidigt dröjer det kanske väl länge innan det verkliga trycket kommer.
Form: Medel, stigande. Efter halsproblemen hittar balladdrottningen rätt igen, inte som i de överjordiska repen i Malmö ännu, men på god väg.
8. ”Baby goodbye”, EMD
Upphovsmakare: Erik Segerstedt, Mattias Andreasson, Danny Saucedo, Oscar Görres
DN:s betyg: 2
Dansen är rätt avancerad och skicklig, den enhetliga pingvinklädseln småkul och den återkommande sammanhållande visslingen är både smart och cool. Men grundproblemet kvarstår: ”Baby goodbye” är mer ett musikalnummer än en låt. Och inte ens ett särskilt catchy eller snitsigt sådant.
Form: Medel. Har bättrat sig rejält från bottennappen under repen i Leksand, men helt tonsäkra är de inte, de här pojkarna.
9. ”Alla”, Sofia
Upphovsmakare: Dimitri Stassos, Henrik Wikström, Irini Michas, Nina Karolidou
DN:s betyg: 2
Har redan röstats bort en gång, vilket självklart minskar hennes chanser att nå ett bra resultat. Sofia har gjort det bra, och haft en del tur, som kommit så här långt. Men hennes rytmiska, hårda och skamlöst Eurovisionflörtande eurotechno är storleken för liten här. Allt annat än en sistaplats skulle vara en liten seger.
Form: Medel. Klart ojämn sånginsats under repen. Darrar betänkligt i inledningen och behöver bli varm i kläderna innan allt sitter ordentligt.
10. ”Så vill stjärnorna”, Molly Sandén
Upphovsmakare: Ingela ”Pling” Forsman, Bobby Ljunggren, Marcos Ubeda
DN:s betyg: 4
Finalfältets enda riktigt klassiska Melodifestivalballad, vilket både är svagheten och styrkan med ”Så vill stjärnorna”. Det låter gammaldags och tryggt, å andra sidan sjunger blott sextonåriga Molly Sandén som, eh, en ung Sanna Nielsen, hon kommer att gå rätt igenom varenda plasmaskärm i det här landet.
Form: Strålande. Har inte missat en ton under repetitionerna, hon sjunger rätt och slätt strålande, och ändå känns det som att hon har mer att ge.
11. ”La voix”, Malena Ernman
Upphovsmakare: Fredrik Kempe
DN:s betyg: 2
Ett uttryck som dyker upp i skallen när man hör operasångerskan Malena Ernman försöka sjunga pop i verserna är ”Bambi på hal is”. Ernman kämpar allt hon kan, men faller pladask. Med det sagt: refrängen har vuxit rejält sedan Malmötävlingen och hur operakitschigt numret än är blir det effektivt och passar låten.
Form: God. De poppiga verserna låter fortfarande inte naturliga ur Ernmans mun, även om de är marginellt bättre än i Malmö, men resten – operapartierna – klarar hon såklart av fläckfritt.