Potter beklagar att hans ungdoms vilda möten med band som Stone Roses, Happy Mondays och New Order, konserter där publiken verkligen drogs med, ersatts av ett stilla betraktande av en helt känslokall publik.

Så han undrar om det är musiken som förändrats, om publiken infiltrerats av tråkmånsar eller om en yngre generation inte är lika utlevande?

Guardians ”professor”, Wendy Fonarow, som faktiskt är just professor i antropologi vid UCLA, i Usa och specialist på indiekultur svarar.

Hon menar att olika typer av publik alltid gjort skilda saker vid konserter och att vad de gjort utvecklats under åren och delvis följt vilken musik man lyssnat på.

Ursprungspunkarna i Storbritannien ägnade sig till exempel åt pogodans, alltså hoppande upp och ner men på samma ställe, dans som senare utvecklades till en mer våldsamm ”slam dancing” eller ”moshing”. Amerikanerna adderade ”stage-diving” till det allt mer utlevande publiksamtalet.

Och så har det fortsatt, när britterna nåddes av ”stage-diving” var punken död så då fick Goth-rockarna vara de som hoppade från scenen i stället.

Fonarow anser sig sedan se en utveckling mot en allt stillsammare publik under 90-talet. Kanske för att många började tycka att vissa åskådare inte lyssnade tillräckligt på musiken där de låg i svettiga högar och vevade med armarna. Men ett stilla stampande av takten är å andra sidan inte mycket till känslomässig utlevelse.

Den främsta orsaken till stillhetens utbredande över publiken tror Wendy Fonarow ändå beror på mobiltelefonen.

Det är svårt att dansa om man samtidigt ska twittra, ta bilder, skicka sms eller rentav spela in konserten. Publiken aktar helt enkelt sina dyra apparater och sina viktiga förehavanden med dessa.

Hon skriver lakoniskt att det inte heller är speciellt meningsfullt att twittra att man har crowdsurfat för några minuter sedan eftersom det redan är lite passé…

Fonarow undrar slutligen om inte det allt högre antalet musiker som skadat sig när de slängt sig ut från scenen beror på just detta. Ingen är längre beredd på att någon kommer flygande och förväntar sig att bli uppfångad utan en mer primitiv instinkt att snabbt som fan kasta sig ur vägen gör sig gällande.

Och vissa artister som Iggy Pop har tagit detta faktum till sig och bestämt sig för att sluta. "Det gjorde ont när jag landade" säger Pop efter att ha slagit sig under konsert i våras. Han konstarer vidare att publiken ställt sig tvivlande till vad han höll på med när han kastade sig ut.