Multiartisten Motoko Ishii har exklusivt för DN.se remixat Ludwig van Beethovens 9:e symfoni. ”Jag var femton år då jag såg Stanley Kubricks film 'A clockwork orange' med Beethovens musik och jag blev omedelbart förälskad i den", säger hon.
Motoko Ishii är född i San Salvador i El Salvador men kom till Sverige 1979 och bor nu i
skånska Höganäs. Hon är multiartist och har gjort ett flertal utställningar som inkluderar, konst, musik, video och grafisk design. Hon har också samarbetat med konstnärer och musiker från övriga världen men upplever att hon i Sverige arbetar lite "in the dark".
För DN.se har hon nu remixat Ludwig van Beethovens 9:e symfoni som ingår i DN:s samling av 25 klassiska mästerverk.
Kan du berätta om ditt förhållande till Beethoven?
- Jag var femton år då jag såg Stanley Kubricks film "A clockwork orange" med Beethovens musik och jag blev omedelbart förälskad i den, säger Motoko. Den är så full av kärlek och passion och vet allt om relationer och hur man kan känna något helt annorlunda.
- Jag känner mig hemma hos Ludwig, hans musik har allt.
Vad har du gjort med hans nionde symfoni?
- Alla har hört den eller känner till den ändå. Därför har jag samplat bitar från alla satserna, lagt till beats och skapat en surrealistiskt passionerad minihistoria på tre minuter. Ludwigs egen minihistoria. En entré till hans liv och komponerande.
Du kallar din remix för "Porte de cave" ( Grottans öppning). Varför?
- Det jag gjort är tänkt att vara som en öppning för något djupare. När man träffar på nya saker eller möter nya människor tycker jag alltid att det är som att stå inför en port eller en grottöppning. Jag ser och jag hör, men vill jag eller vågar jag gå in?. Med min remix har jag velat att den som lyssnar tar det steget.
Har du upplevt något nytt hos Beethoven medan du arbetade med honom?
- Ja, de ultrasofta romantiska sounden som jag använder precis i slutet av remixen. Det var svårt att sluta för att det var som att kapa Ludwigs arm, så jag gjorde det så mjukt som möjligt. Men grät ändå.