Årets svenska festivalsommar är förmodligen den mest omfattande någonsin. De etablerade evenemangen slåss med senare års uppstickare som Way out west, Putte i parken och Siesta, och på lördag spelar Metallica, The Hives och Primal Scream på den nya endagsfestivalen Sonisphere i Hultsfred.
Konkurrensen ökar för varje sommar. Ändå radar de stora festivalerna upp glädjesiffror när det gäller antal sålda biljetter, med undantag från Where the action is och den nyligen avslutade Hultsfredsfestivalen. Både Arvikafestivalen, Sweden Rock, Metaltown och Peace and love satte i år biljettrekord.
– Visst ser det ljust ut. Vi har sålt mer än vi vågat hoppas på, det är helt fantastiskt, säger Ronny Mattsson, pressansvarig på Peace and love, som med sina 41 700 besökare nu är Sveriges största festival.
Men trots att biljetterna säljer som smör möter festivalerna flera svårigheter på det ekonomiska området. Det har bland annat blivit svårare att håva in pengar från sponsorerna eftersom de bistra ekonomiska tiderna gör att företagen ser över sina kostnader.
Telia är huvudsponsor för Where the action is och Way out west. Företagets marknadschef Josefin Lundmark berättar att budgeten för sponsring av musikfestivaler är mindre i år än tidigare.
– Precis som alla andra har vi en effektivisering just nu. Vi försöker att få ut mer för mindre pengar på våra sponsringssatsningar, och det har vi lyckats med både på andra områden och på festivalsidan, säger hon.
Även SJ, som bland annat är huvudsponsor för Storsjöyran, har skurit ner på festivalsponsringsbudgeten.
– Vi har en bra strategi för vad vi gör och vi tjänar pengar på det också, men vi har ändå gjort en nedjustering av budgeten inför 2009, säger Ricky Strandberg, ansvarig för SJ:s sponsoravtal.
För Peace and love har intäkterna från sponsorer hittills varit i stort sett obefintliga, men nu när festivalen blivit känd för en bred allmänhet har arrangörerna börjat jobba hårdare för att försöka locka till sig samarbetspartner. Dagens ekonomiska läge är dock, som bekant, inte det bästa.
– Det är tufft. Företagen vet att vi vill samarbeta med dem, men många håller i sina pengar ordentligt, säger Ronny Mattsson på Peace and love.
Arvikafestivalens satsning på att öka festivalens storlek, med större program, större artister och större område, har gjort att sponsorerna blivit mer intresserade. Festivalen går därmed emot den negativa trenden. Men trots att Arvikafestivalen sålde fler biljetter och drog in mer pengar från sponsorer än i fjol är det ännu inte klart om festivalen gick med vinst. Kostnaderna för artisterna har nämligen ökat till följd av att konkurrensen mellan festivalerna ökat.
– Det är som vilken annan marknad som helst. Den som betalar mest för produkten får den, säger festivalchefen Olov Hallberg.
Ett annat dilemma för festivalarrangörerna är den försvagade svenska kronkursen. Eftersom gagerna till utländska artister inte betalas med svensk valuta har kostnaderna för dessa artister ökat markant jämfört med i fjol. Ola Broquist, artistansvarig på konsertarrangören Luger, som ligger bakom Way out west och Where the action is, tycker att valutaförändringen är ett stort bekymmer. Samtidigt påpekar han att en arrangör måste ha marginaler för att kunna hantera kronkursens svängningar.
– Förra året var kronkursen extremt låg. Har man tur en gång får man räkna med att det blir dyrt en annan gång.
Mindre sponsorintäkter, höjda gager och valutatrubbel – så ser alltså arrangörernas svårigheter ut i dag. Utmaningen framöver ligger snarare i att kunna ge de utländska festivalerna en match, tror Ola Broquist. Han påpekar att konkurrensen blir allt hårdare från USA och västeuropeiska länder med stort publikunderlag, men även från mer oväntat håll.
– Man kanske inte omedelbart tänker på till exempel Polen som en stark konkurrent. Men nu dyker det upp flera festivaler i Östeuropa som använder sig mer hämningslöst av sponsorer, till exempel genom företagsloggor på scenerna. Det är sådant som verkligen driver upp gagerna.
De flesta arrangörer är överens om att långsiktigt tänkande och en tydlig profil är avgörande om man vill överleva som festival i framtiden. Att sträva efter konstant tillväxt döms däremot ut som strategi.
– Man kan inte ge sig in i ett festivalengagemang om man vill ha ständigt ökande antal besökare, omsättning och vinst. Kräver man det så är man i fel bransch, säger Ola Broquist på Luger.