Det är de stora musikkonsumenterna på nätet som är mest villiga att betala för musiken. Det visar en färsk kartläggning som Stim gjort.
Över hälften av nätets musikanvändare är villiga att betala 50–150 kronor i månaden för ett abonnemang som ger rätt att fildela musik. Storkonsumenterna är mest intresserade av en laglig tjänst. Av de som tycker det är bra att fildelning är gratis kan ändå 87 procent tänka sig betala.
Det visar en alldeles färsk kartläggning av musikfildelare, som DN tagit del av. Syftet med undersökningen, som har gjorts av Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, har varit ett utröna om fildelare är beredda att betala för ett fildelningsabonnemang.
De som svarat på enkäten är 1.123 musikanvändare på internet. Användarna är i alla åldrar. I varierande omfattning laddar de hem musik till sina datorer utan att betala.
Stim gick ut på 250 nätsajter med frågan om man vill vara med i undersökningen.
- Vi ville fråga dem som verkligen är musikanvändare – hur vill ni ha det? Våra medlemmar drabbas ju hårt av den illegala fildelningen, och därför ville vi ta reda på hur det ligger till med betalningsviljan, säger Stims kommunikationschef Susanne Bodin.
De i dag existerande fildelningsnätverkens största nackdelar är att de är olagliga, att musikskaparna inte får betalt och risken för virus i datorn, svarar runt 60 procent av de tillfrågade.
Resultatet av kartläggningen motsäger musikindustrins åsikt att det inte går att konkurrera med gratissajter som The Pirate Bay och Mininova. Resultatet tyder också på att Stim har rätt i sitt antagande att fildelning inte behöver vara synonymt med olaglig.
För ett år sedan presenterade Stim en laglig fildelningsmodell för musik, där en frivillig musikavgift på bredbandsabonnemanget gör att upphovsrättshavare kan få betalt. Stim bjöd in skivbolagen och bredbandsoperatörerna till samtal för att sjösätta modellen.
- Vi har bjudit in många gånger, men intresset från deras sida har varit väldigt ljumt och avvaktande. Det har varit väldigt svårt att komma framåt i diskussionerna. Men nu ligger bollen hos internetoperatörerna, och den som först hugger på det här förslaget visar att de tar ansvar för vad marknaden vill ha och för att musikskapandet kan fortsätta att blomstra.
Internetoperatörerna har hela tiden sagt att de bara sysslar med trafiken i nätet och vill slippa övervakning.
Finns en risk för övervakning, att man kan se ip-adresser såväl som den musik som spelas?
- Vi är inte intresserade av vem som laddar ner utan vad som laddas ner. Alla miljoner användare som anlitar Last Fm och Spotify har ett slags musikrapportering i sina datorer, sådana applikationer är etablerade i dag. Vill man vara laglig är man säkert intresserad av att rätt musikskapare får betalt när deras verk laddas ner, säger Susanne Bodin.
Räkneverket i datorn ska inte mäta något annat än musik.