Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Musik

”Nu finns det en chans att ge oss lite upprättelse”

Foto: Hilda Arneback

På sitt nya album ”Orda – this is my land” är Sofia Jannok mer rakt på sak. Argare. Hon tycker att avkoloniseringen av Sápmi går för långsamt, så med sitt nya album ska det inte finnas några tvivel var hon står.

Jag var här först inte sist
Deala inte med mig som en rättstvist
mellan ditt, mitt, rader på vitt,
historiska lögner och påhitt
Antirasist my ass
när du inte ser från vem du snott all
din cash

Så sjunger Sofia Jannok i låten ”Snölejonnina” från hennes nya album ”Orda – this is my land”.

– Kalla det politiskt, för mig är det personligt, säger Sofia Jannok när vi träffar henne i en hotellobby där svala coverversioner på popdängor kommer ur högtalarna och lunchrusningen inte riktigt hunnit komma i gång. Sofia Jannok har på sig en sommarkolt i ljust rosa och orange, vackert broderad och med somriga blommor på. Till det har hon en oversizad jeansjacka och ser så där avslappnat cool ut i soffan längst in i restaurangen.

Hon började sin musikkarriär som elvaåring. Hon och barndomsvännen Anna åkte på turné och jojkade. I en tid då jojken inte stod särskilt högt i kurs kulturellt.

– Våra närmsta kolleger i jojkvärlden var män som var över 60 år allihop. Det var en stor grej då att unga tjejer jojkade. Sverige hade liksom inte sett det förut, men nu är det en helt annan situation.

Samerna och deras kamp för självbestämmande och rätt till mark har börjat höras tydligt, och kanske särskilt tydligt inom kulturen. Systrarna Maxida och Mimie Märak, hiphopartisten Kitok, konstnären Anders Sunna och självklart Sofia Jannok är några av de samer som genom sin konst för debatten om ett fritt Sápmi.

– Jag är så himla glad för det som hänt bara de senaste åren. Jag har länge stått själv med sameflaggan i topp och försökt få folk att lyssna. Det har inte funnits en samisk musikscen här, förrän nu. Det här är verkligen frukten av att folk har vunnit tillbaka stoltheten.

I musikvideon till låten ”We are still here” från albumet har Sofia Jannok också samarbetat med Anders Sunna. Anders Sunna är känd för sin explosiva och känsloladdade konst, ofta i en kollageliknande form med spraymålade stenciler, alltid med ett starkt politiskt budskap.

– Han säger det i bild som jag säger i musiken. Vi har känt varandra länge och planerade ett samarbete redan 2011 som blev av först nu. Det är kul att göra saker ihop med andra, man är ju så mycket ensamvarg annars, säger Sofia Jannok.

Med sitt nya album ”Orda – this is my land” har Sofia Jannok funderat över det samiska begreppet ”orda” som på svenska översätts till trädgräns. Ett begrepp som hon knyter till rätten att få vara flerbottnad och inte så homogen som hon upplever att det svenska samhället ofta vill att folk ska vara.

– Trädgräns för mig är balansen i livet. Vi är många som faktiskt har ett liv som skiljer sig från majoritetskulturen. För väldigt många människor världen över är inte normen samma sak hela tiden, normen är trädgräns, olika landskap som möts men där båda har samma rätt att existera.

Soundet på det nya albumet skiljer sig mycket från de tre tidigare album Sofia Jannok producerat, och framför allt kan man märka att hon hittat inspiration i hiphopen.

– Jag snackade med hiphopartisten Cleo och hon berättade att man skriver så mycket text till en hiphoplåt. Jag skriver ofta så mycket text att jag behöver kapa, så till det här albumet försökte jag hitta ett rappt sångsätt, för att kunna knöka in så mycket text så möjligt på de där tre minuterna. Jag sjunger fortfarande orden, men plockade in rappens effektivitet.

Det här albumet, förklarar Sofia Jannok, är betydligt mer tydligt i sitt politiska budskap än tidigare och att det är ett medvetet val. Bland annat samplar hon in statens ombuds röst, från förhandlingarna i det uppmärksammade Girjasfallet. I fallet stämde samebyn Girjas staten och begärde tillbaka den rätt till jakt och fiske på sin egen mark som staten berövade alla samebyar på 1990-talet.

– Det blir lite av ett replikskifte, en diskussion där staten säger en sak och så svarar jag med mina låtar. Det är väldigt grova uttalanden från staten, speciellt när man ifrågasätter oss som folk, trots att vi är erkända enligt grundlagen. Det är så mycket lögner hela tiden, man försöker förvränga historien till sin egen fördel. Därför har jag skrivit det här albumet, jag tycker att det är nog. Vi har blivit förflyttade så många gånger och vi har ingenstans att ta vägen så vi måste försöka få allmänheten att förstå att det är allvar. Det här är mitt sätt.

Hur reagerade du när du fick höra statens ombud säga de här sakerna och kalla er för ”lappar”?

– Jag liksom många i det samiska samhället har vetat att det är så, det är det jag vill säga med albumet, ”this is my land”. De flesta i Sverige vet inte att det samiska landet finns, än mindre att det fortfarande är stulet, att det fortfarande begås brott mot urfolket, och därför ville jag säga det rakt ut. Och jag ville att människor ska få höra staten säga det själv också.

Nyligen kom beskedet att Girjas vunnit mot staten, något Sofia Jannok ser som en jätteseger.

– Det händer grejer nu. Staten står vid ett vägskäl. Nu finns det en chans att ge oss lite upprättelse, vi får se om de tar den bara.

Blir det aldrig jobbigt att stå där på barrikaden?

– Det är klart det blir jobbigt, men det är en självklarhet för mig att vi har rätt. Jag söker inte konflikt eller provokation utan mitt liv är Sápmi. Jag älskar det högre än allt annat och jag vet att den här världen som jag ser som nummer ett är hotad.

Rasismen mot samer är något hon lyfter fram fler gånger under intervjun och menar att den fortfarande är ett otroligt stort problem. Framför allt den strukturella rasismen, som hon förklarar inte ens märks eftersom den blivit så allmänt accepterad.

– Ett tv-program ville göra ett reportage om mig som artist och ville då filma mig tillsammans med renar. Jag försökte förklara att det inte är det jag gör i det offentliga ljuset, att jag inte vill visa upp en schablonbild utan försöker visa upp något mer nyanserat. Då ställde reportern ett ultimatum, om jag inte gick med på att filmas med renar skulle de ställa in. Det var viktigare att filma samen med renar än att faktiskt lyssna på vad jag hade att säga.

Sofia Jannok tycker att avkoloniseringen av Sápmi går för långsamt och jämför samerna med andra urfolk. Hon menar att deras historia till stor del är densamma, med kolonisering av land, tvångsförflyttningar, inskränkandet av frihet, rasbiologi och att man nu säljer ut deras land till företag som profiterar på det ekonomiskt.

– Staten är boven i dramat, när de tagit vår mark som vi har lagstadgad rätt till och gett den till andra grupper. Det har varit konflikter med alla andra näringar som krockar med rennäring, där gruvnäringen är den största. Dekoloniseringen går alldeles för sakta. Det är inte bara för samernas skull enskilt, det handlar om att jordens resurser håller på att ta slut.

Slutligen, bara så att vi är lika tydliga som du är på ditt album. Vad är det du vill, vad är det du kämpar för?

– Jag vill inte ha rätt att vara svensk, jag vill ha rätt att vara same. Jag har aldrig känt mig svensk och det är inget politiskt statement, utan vi är ett eget folk. Vi vill ha rätt till land och vatten. Vi vill ha självbestämmande.

Viktiga händelser i den samiska nutiden.

Girjas mot staten

Samebyn Girjas stämde 2009 staten för att klargöra vem som äger rätt till jakt och fiske i fjällområdet. 2016 kom beskedet att tingsrätten dömt till Girjas fördel och att samebyn har ensamrätt att förfoga över jakt och fiske på sin mark. Justitiekanslern har överklagat domen.

Gruvnäringen i Gállok/Kallak

Provsprängningar i det samiska området Gállok inleddes 2013. Aktivister samlades, byggde blockadtorn och protesterade. 2014 sa Norrbotten nej till vidare borrning i området. Beslutet har överklagats och beslut om mineralbrytning i området ska nu tas upp av regeringen.

Den svarta renrajden på Jokkmokks marknad

I protest mot gruvnäringen i Gállok/Kallak gick en svart renrajd genom Jokkmokks marknad 2014. Maxida och Mimie Märak var en del av aktionen där svartklädda och vitmålade aktivister tågade genom marknaden med renar och renskelett.

Viktiga samiska röster.

Maxida Märak

Rappare, jojkare och skådespelare.

Hon och systern Mimie Märak spelade in SVT-serien ”Sápmi sisters” som sändes 2015.

Medverkade i ”Sommar i P1” 2015.

Mimie Märark

Poet och flerfaldig pristagare i SM i poetry slam.

Kitok

Magnus Ekelund är en rappare från Jokkmokk som gör musik under sitt samiska släktnamn Kitok.

Anders Sunna

Konstnär som genom sin konst driver en politisk kamp mot den svenska statens kolonisering av Sápmi. Hans familj har under 40 år varit aktiv i rättegången mot länsstyrelsens rennäringsdelegation, efter att de förlorat rätten till renskötsel i samebyn.

Amanda Kernell

Filmregissör som under 2016 släpper filmen ”Sameblod”, en film om att förneka sitt samiska arv.

Jon-Henrik Fjällgren

Slog igenom med ”Daniels jojk” i ”Talang” 2014, en tävling som han även vann.

Kom tvåa i Melodifestivalen 2015 med låten ”Jag är fri (Manne leam frijje)”.

Sofia Jannok.

Ålder: 33 år.

Bor: I Umeå. Tillhör Luokta Mavas sameby.

Aktuell: Med nya albumet ”Orda – this is my land”.

Om att blanda tre språk på albumet: ”Det är min vardag att blanda samiska, svenska och engelska, men tanken är också att jag vill kunna nå fler med budskapet.”