Vad har hänt med bob hund de senaste åren och hur har musiken påverkat andra artister? DN.se har frågat bandmedlemmarna.
Här är frågorna:
1. Vad är skillnaden på bob hund nu och bob hund då?
2. Vad tycker du bob hund har haft för påverkan på svensk popmusik?
3. Ser du spår av bob hund i någon av dagens artister?
4. Vad har du gjort sen sist?
5. Märks det att ni har blivit äldre?
Mats Hellquist, basist
1. Då var pressen på oss mycket större än den är idag. Nu känns det som vi kan göra lite vad vi vill. Lusten har fått styra resultatet på ett annat sätt under den här processen.
3. Jag är dålig på musik-arkeologi. Jag är en känslomänniska.
4. Växt. Är snart uppe i min egentliga längd! Och ojat mig, förstås. Men det gjorde jag redan som barn.
5. Vi är yngre, flamsigare och snyggare idag.
John Essing, gitarr
1. Vi sitter ofta framför en varm sprakande brasa... men galnare och argare än nånsin, och ännu mer varmt ledsna och lyckliga.
2. Åh, jag vet inte. En inställd melodi är alltid en melodi?
3. Spåren går långt tillbaks...
4. Spelat med mina olika orkestrar och kompisar! Skrämt mig själv med min egen musik.
5. Se svar på fråga 1.
Conny Nimmersjö, gitarr
1. Jag tycker vi är i början av något nytt, så jag har mer samma känsla som 1996 när vi var på g, än 2001 när vi var en institution.
2. Många band har inspirerats av vår integritet och kompromisslöshet. Jag skulle framstå som odräglig om jag svarade mer utförligt på frågan. Ibland har vi varit världens bästa band.
3. En dödskyss jag inte gärna delar ut.
4. Jag har spelat live och på skiva med Pelle Ossler och Thåström. Och så har jag gett ut en soloplatta, "Skörheten & Oljudet".
5. I musiken lyssnar vi bättre till varann än förr. För tio år sedan ville jag gå till ställen där det var mycket folk. Nu vill jag bara gå till ställen där det är helt tomt. På bild tror jag det är helt omöjligt att se att vi har åldrats.
Jonas Jonasson, synt
1. Oj vad svårt, ähh... vi är sex stycken och det har gått 10 år, så det blir ju sammanlagt 60 års livserfarenhets-skillnad, från då till nu.
2. När vi började så var det inte så vanligt att sjunga på svenska, framförallt inte på dialekt. Jag tror att vi har bidragit till att fler gör det nu. Det gör att man blir mer personlig och privat, alltså mindre poser och mer unikt.
3. Ja det gör jag, men det låter lite som "gissa bajset" dvs "spår av bob hund?"... visst tror jag att vi smittat av oss. Till allas glädje hoppas jag!
4. Jag har utvecklat min förmåga att spela musik som låter som mat smakar (jag vet exakt hur bruna bönor med stekt fläsk låter...), djupdykt in i thailändska traditioner och leverne, varit sushikock och fiskförsäljare samt gjort barnfilmsmusik.
5. Ja det gör det, jag har större mustasch än någonsin.