Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Musik

”Nytt operahus kommer att behövas”

Stockholm ska få ett nytt operahus. Men än har den nuvarande Operan inte spelat ut sin roll, menar kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Hon önskar sig ett större engagemang från näringslivet.

Det är självklart att Stockholm kommer att få ett nytt scenkonsthus för kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Förr eller senare. Hon vill dock inte spekulera i när det kan bli eftersom det handlar om en mycket stor och dyr satsning på mellan fyra och fem miljarder kronor.

– I Oslo tog frågan om ett nytt hus två decennier innan det blev byggt. Jag skulle inte vara trovärdig om jag i dag gick ut och sa ”ja, nu drar vi i gång ett nytt operabygge”. Men ett nytt hus kommer att behövas, det nuvarande uppfördes 1898, självklart kommer det inte att stå i all evighet, säger Lena Adelsohn Liljeroth, nyss hemkommen från en resa till Botswana.

Det är hennes andra arbetsdag efter jul- och nyårsledigheterna, och DN:s artiklar om behovet av en ny Stockholmsopera har präglat kulturdelen i veckan som gått.

Kulturministern är själv operaälskare. Hon ser många föreställningar, senast var det ”Don Carlos” på Göteborgsoperan för en månad sedan. Liveopera på bio, som är inne på sitt tredje år och innebär en breddning av operakonsten till flera än de redan invigda, tycker ministern är ”alldeles utmärkt”.

Under den förra mandatperioden pytsade regeringen in 80 miljoner kronor extra till det kulturminnesmärkta huset på Gustav Adolfs torg. Renoveringsbehovet är konstant och har permanentats i kulturbudgeten. Tekniken möter inte moderna krav och arbetsmiljön är tung. Parallella föreställningar är inte lätta att genomföra. Trots det vill Lena Adelsohn Liljeroth inte säga att operahuset spelat ut sin roll.

– Absolut inte. Det är ett mycket vackert hus, framför allt interiören. Oavsett vad som kommer att hända framöver måste man ta hand om det man har.

Ministern tycker att frågan om ett nytt operahus ska få ta lång tid. För två år sedan samlade hon företrädare för Oslo- och Köpenhamnsoperorna liksom alla de mindre operorna runt om i landet, små hus som bidragit till det ökade operaintresset i landet de senaste 10–20 åren. Från lilla Drottningholmsteatern, Vadstenaakademin till Karlstads- och Värmlandsoperorna. Kulturdepartementet gav också Stockholmsoperan i uppdrag att se över vad det innebär att vara en nationalscen, ett uppdrag som ska redovisas i mars. Först då kan Lena Adelsohn Liljeroth tänka sig att på allvar diskutera vad operakonsten behöver.

Kanske kommer diskussionerna då inte att handla om ett nytt hus i Stockholm.

– Det är arkitekterna och stadsplanerarna som vill prata nya operahus. Det talas om spektakulära byggnader och landmärken som Sydneyoperan. Som jag ser det är det inte detta som är utgångspunkten, utan innehållet, operans och balettens konstnärliga utveckling och hur vi ska stärka den.

– Först när vi har det svaret kan vi börja prata om det möjliga huset. Ett hus är en spännande men övergående nyhet. Man går inte mer än första gången till operan för att det är en spektakulär byggnad, man går för att se en spännande föreställning.

Inget av riksdagspartierna driver frågan om ett nytt operahus i Stockholm. Initiativet kommer från enskilda politiker. För Lena Adelsohn Liljeroth (M) ligger Kungliga Operan och National­museum högst upp på prio­listan bland kultur­institutionerna i Stockholm som behöver medicin av olika slag. Ska det bli ett nytt scenkonsthus måste staten, staden och näringslivet dela på finansieringen. Stora företag har dock inte visat samma intresse. Vilket Wallenbergfamiljen gjorde när det nuvarande huset byggdes. Näringslivet har visat sig föredra idrottsarenor i jätteformat.

– Mer och mer har jag blivit varse en rädsla för kulturen från näringslivets sida. Dels därför att sponsring ofta blir kritiserat – varför får symfoniorkestern pengar och inte konsthallen? Om man bara får kritik, varför ska man då ge? Det är inte på samma sätt som inom idrotten där alla bara blir glada och tackar och tar emot, säger Lena Adelsohn Liljeroth i soffan på tjänste­rummet.

”Om jag hade en miljard till, blir det en miljard mindre till folket”, sa kulturministern till Göteborgs-Posten nyligen.

Det tolkades snabbt som att hon avstod från att ragga pengar till sitt eget område, pengar som kanske skulle ha kunnat läggas på en operabyggnad (den årliga kulturbudgeten uppgår till cirka 7 miljarder kronor).

– Nej, det finns mycket som jag skulle vilja satsa på om jag hade en extra miljard. På barn och unga men framför allt på att vårda de verksamheter vi redan har. Men man ska komma ihåg att pengar inte bara kommer, skattepengar är människors arbetade tid, det måste man alltid ha respekt för och det är det många som inte har.

Betyder det att du värderar skatte­sänkningar högre än mer pengar till kulturen?

– Jag ser att vi behöver göra mer, men jag tycker också som den övriga regeringen att skattesänkningar är en viktig del.

Lena Adelsohn Liljeroth är glad för att operahusfrågan lever. Det värsta som kunde hända operakons­ten, menar hon, vore om frågan inte alls diskuterades.