Telekompaketet består av tre delar, och det var en av dessa som industriutskottet röstade om på tisdagskvällen. Utskottet ställde sig då bakom förslag 138 (numera egentligen kallat 46), som säger att ingen ska kunna stängas av från internet, exempelvis på grund av brottslig verksamhet, utan vederbörlig prövning i domstol.
 
Ministerrådet, där Sverige representeras av den svenska regeringen, hade dessförinnan sagt nej till 138:an. Denna oenighet riskerar nu att sätta stopp för hela Telekompaketet, där det i övriga delar som rör konkurrensfrågor och tillsynsmyndigheter råder enighet mellan parlamentet och rådet.
 
På en presskonferens på onsdagen satte den ansvariga parlamentarikern i industriutskottet Cathrine Trautmann hård press på ministerrådet.
 
- Vi gav våra förhandlare ett mycket klart mandat igår kväll, över partigränserna. Jag riktar nu en vädjan till ministerrådet. Ingen väljare kommer att kunna förstå att denna viktiga lagstiftning om telekomsektorn skulle falla på en fråga där parlamentet har erkänt internetanvändarnas rätt till information och yttrandefrihet, sade Trautmann.
 
I en annan del av telekompaketet, som handlar om konsumenternas rättigheter gentemot operatörerna, pågår förhandlingarna fortfarande för fullt på bred front. Den ansvarige parlamentarikern Malcolm Harbour i utskottet för inre marknaden sade på presskonferensen att han hoppas ha en överenskommelse i hamn nästa vecka.
 
När DN.se frågade om 138:an får några konsekvenser för den del av lagtexten som Harbour ansvarar för, svarade han att diskussioner nu pågår om att även där få med en likartad formulering.
 
Den 5 maj håller EU-parlamentet sin slutgiltiga omröstning om telekompaketet. Ministerrådet fattar sitt beslut 12 juni. De måste bli överens, annars faller hela förslaget. Bråda dagar väntar förhandlarna, med andra ord.