Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Musik

Plötsligt förstår man hur saker hänger ihop

Från Trollhättan har Tommy Black varit med och skulpterat hiphopsoundet på USA:s västkust. Nu kan han vinna en amerikansk Grammy för sitt samarbete med Kendrick Lamar.

I mitten av februari 2013 gästade Kendrick Lamar ett fullsmockat Pustervik i Göteborg. Hiphopproducenten Tommy Black, vars riktiga namn är Fredrik Halldin, mötte honom efter spelningen. När de hängde i logen spelade han upp nytt material för Lamar. Plötsligt flög rapparen upp, ropade till inspelningsingenjören att micka upp i turnébussen och rusade ut för att börja spela in på direkten.

– Jag kände igen mig själv i det där, att man får en idé och släpper allting som man håller på med för tillfället, säger Tommy Black.

Låten blev till slut ”Institutionalized”, ett av spåren på Kendrick Lamars ”To pimp a butterfly”, ett album som har gett Lamar elva Grammynomineringar och som har korats till årets skiva i tidningar som Rolling Stone, Complex och Spin.

Nu i februari, två år efter den där kvällen på Pustervik, reser Tommy Black till Los Angeles för att gå på den amerikanska Grammygalan. Går allt vägen kan han återvända till Trollhättan med en statyett.

– Egentligen är jag inte så mycket för priser och sånt, men det kommer verkligen vara något att ha på sitt cv, säger Black.

Till vardags jobbar han som personlig assistent i Trollhättan, men musikskapandet tar upp alltmer av hans tid. När vi ses på skivbolaget Soblue Managements kontor i Stockholm är han uppe på en snabbvisit. Under intervjun trummar han långsamt med benen och snärtar till med vänsterhanden då och då, som om han sitter och snickrar på ett nytt beat.

När jag påpekar det ler han och erkänner att det tar upp mycket av hans tankar. Och det verkar ha varit så ända sedan han satte i gång att producera musik i slutet av 90-talet.

– I början var det något punkigt över hiphopen. Jag brann så mycket för den stilen och har alltid tyckt om att studera musik, att se hur det är uppbyggt. En dag lossnade det bara, det var som med matte. Du kan nöta något, sen förstår du helt plötsligt hur formeln är. Då förstår du hur saker hänger ihop och du kan se den röda tråden i allt. Efter det vågar du testa saker.

Under uppväxten lyssnade Tommy Black mycket på mammans skivor med Earth, Wind & Fire, Heatwave och Cameo – musik som är tydliga influenser i hans egna produktioner. Blandningen av funk och jazz, med inslag av rymdaktiga syntar och atmosfärer är karakteristiskt för Tommy Black-soundet. Han själv menar att det är bra att ha något slags recept att utgå ifrån när man ska skapa musik.

– Det blir nog bättre om man utgår ifrån sig själv och fortsätter skapa ifrån det i stället för att försöka kopiera det som är populärt just nu. De producenter jag gillar mest har ett personligt sound de har utvecklat under åren, till exempel RZA i Wu-Tang Clan och Dr Dre.

En dag i mitten av 00-talet fick Black genom Myspace kontakt med rapparen Ab-Soul från Kalifornien. Rapparen hade hört några av hans låtar och de började samarbeta. Genom honom kom han också i kontakt med Schoolboy Q och de andra medlemmarna i hiphopkollektivet Black Hippy.

En dag hörde Dr Dre och Kendrick Lamar av sig. De hade en sampling de ville att Halldin skulle testa att sätta sin prägel på.

– Jag satt uppe en hel natt och fixade med låten. Jag kom inte i säng förrän runt sju på morgonen och då fick jag ett mejl som var något i stil med: ”Perfekt, vi kör på den”. Det var rätt svårt att sova sen.

I och med sina samarbeten med Dr Dre och Black Hippy har Tommy Black varit med och skulpterat soundet för den rådande västkusthiphopen, samtidigt som han har arbetat vidare med sitt vanliga jobb i Trollhättan. Managern Patrik Ohlsson på Soblue Management flikar in under intervjun att det är en viss kontrast mellan Fredrik Halldins vardag i Sverige och besöken i USA som Tommy Black.

– När vi var i besök i Los Angeles var det som att folk bugade för Tommy, både på skivbolagen, men också i Compton när vi var runt där. Jag tror inte att någon här hemma förstår hur stor han är där borta, det är nog bara en tidsfråga innan han jobbar med Weeknd, Snoop Dogg och Jay-Z.

Förutom det stilla trummandet finns det en till liten rörelse som Tommy Black gör under vår intervju. Han vrider på armbanden han har runt vänster handled. Två av dem har han fått av sin son och det tredje är ett band som ska skydda mot ondska.

– Möjligheterna för en producent är helt sanslösa i USA. Det är mycket saker som händer där, säger han. Men en flytt till USA gäller inte bara mig. Jag har en son och allt måste vara fixat för honom och hans mamma om vi ska steget.

Utsikterna ser ljusa ut för Fredrik Halldin och möjligheterna till fler samarbeten har sannolikt blivit större efter Grammynomineringen, men oavsett hur det går i framtiden så skulle han gärna behålla sitt gamla jobb också. Det kan vara bra att ha något som förankrar en i den riktiga världen, i stället för att bara vara i att i en miljö där du lätt kan bli uppassad som en bebis, menar han.

– Jag vill ha en blandning mellan den ”vanliga” världen och det som är drömvärlden för mig. Jag kan se på människor som blir för uppslukade av uppmärksamheten. De tappar en form av mänsklighet och det skrämmer mig. Jag skulle vilja behålla den där trygga punkten och inte flyga i väg för mycket ut i rymden.

Fakta. Tommy Black

Född: 1983.

Heter egentligen Fredrik Halldin men går under namnet Tommy Black när han producerar musik.

Är nominerad till en amerikansk Grammy för sitt arbete på Kendrick Lamars skiva ”To pimp a butterfly”

Andra samarbeten: Bland annat Ab-Soul, Schoolboy Q och nu senast svenska rapparen Chapee som släpper en ny ep i början av nästa år.