Det är två ganska kortväxta pristagare som äntrar ett litet podium framför en guldfärgad vikvägg. När de fotograferas syns de knappt bakom muren av fotografer. Men Björk är på bra humör.
I en lilaglittrig, stickad overall med 3D-detaljer och ullkrage ser hon ut som en blandning mellan en Powerpuffpingla och Spindelmannen.
Hon visste inte ens att priset fanns innan hon fick det, men sade ändå artigt att hon känner sig hedrad. Och att det kittlade hennes fåfänga. På frågan vad hon tycker om den sneda könsfördelningen ryckte hon först på axlarna som svar. Sedan sade hon att hon nog inte är rätt person att svara på den frågan.
– Jag skulle egentligen kunna prata om det här i timmar, men det är nog inte rätt forum. Det handlar ju inte bara om Polarpriset. Det är hela branschen.
Björk lämnade Island för London som 28-åring. I dag bor hon i New York men tillbringar fortfarande halva året på Island.
– Jag vet inte vad som är så fantastiskt med Island. Allt. Jag skulle kunna skriva en hel bok om det. Det är hemma, helt enkelt. Kanske att det finns en blandning mellan urbant och lantligt som jag tycker om. Det hörs nog i min musik.
Men hon rider inte islandshäst. Hon promenerar. Det gör Morricone också, berättar han i en lång utläggning om sina träningsvanor. Vid 35 års ålder började han spela tennis klockan fem varje morgon, efter att en läkare hotat med skolios om han inte började träna. Efter en skadad fot går han numera upp klockan fyra i stället, gör gymnastik och promenerar.
– Det är det vi har gemensamt, sade Björk. Vi promenerar.
Båda pristagarna har svårt att peka ut en tydlig musikalisk inspiration eller influens. Namn som Kate Bush och Bach nämns (ni får själv gissa vem som sa vad).
– Mest är jag inspirerad av gregorianska hymner, sade Morricone.
Någon föreslår Yoko Ono.
– Nej, hon var för konceptuell för mig när jag var ung, sade Björk.
Ett uttalande som kan verka lite malplacerat om man läser hennes eget cv innehållande experimentella konstfilmer, en skiva där hon bara viskar och numera musikaliska miljöprojekt på internet.
– Plattformarna har onekligen förändrats genom åren, sade hon. Varje gång det sker något nytt med formaten blir folk livrädda och tror att musiken ska dö. Det kommer den inte att göra. Utvecklingen ger oss nya sätt att lyssna, andra ljudkvaliteter. Jag har alltid omfamnat det nya och försökt att leka med. Det är roligt och stimulerande.
Humor är viktigt i arbetet, sade Björk. Att försöka driva med sig själv och det man gör.
– Jag får ofta frågan om jag är missförstådd. Det är jag inte alls. Jag är snarare för förstådd.