Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Michael Jacksons död

Säregen sorg efter stjärnor

Bokmärk artikel

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

När en idol dör startar något drastiskt.

När en idol dör startar något drastiskt.

Man behöver inte ha gillat Michael Jackson för att hans död ska riva upp något i en. Det är en säregen sorg som är besläktad med uppvaknandet. Den sitter inte i bröstet, som när någon man känner gått bort, utan i huden, i ens relation till omvärlden.

Det händer varje gång en idol dör: människor väcks till liv, kommer samman, börjar synkronisera sina hjärtan. Kurt Cobains död drabbade mig som en explosion när jag var tretton, trots att jag knappt lyssnat på Nirvana. Det var en våldsam handling som i ett slag väckte det svarta, drastiska i mig, ett startskott som kastade ut mig i livet.

Annons:

I synonymordboken är idol fortfarande synonymt med beundrad förebild. Men vår tids idol är ingen förebild. Man tycker synd om idolerna: de har för många fans, tar för mycket droger, har för mycket pengar. De måste förena storhet och sårbarhet i en blandning som ofta är livsfarlig. Michael Jackson var större än alla; flög runt som Jesus på scenen, badade i mineralvatten, avsade sig ålder, ras och kön – men inuti fanns en skallig, mager och sjuk människa med uppskuret ansikte och nålstick överallt.

Det finns ett slags kontrakt mellan idolen och publiken: vi ger dig kärlek, du ger oss tragedier. Att vara idol är att vara offer, att krönas till första offerlamm i känslornas kyrka. Idolen offrar sin hälsa, sin integritet och slutligen sitt liv. Han lovar att leva utan spärrar, att ge sin galenskap fritt spelrum. Han lovar oss att falla sönder offentligt. I utbyte får han oändligt med pengar och berömmelse. Och när sårbarheten tar över och idolen dör inser vi att han var människa, att han var en artist, och våra skuldkänslor omvänds i massiv dyrkan. Malena Rydell skriver i Sydsvenskan 27/6: ”Dagens nyhet är, förutom dödsfallet, att Michael Jackson återbördats till artistrollen.” Det galna vittrar bort som en kuriositet, det storslagna träder fram.

Är det något i vår tid som gör att vi reserverar offerrollen för de allra mest lyckade? Som om vi inte kunde tolerera sårbarhet om den inte kröns med storhet. Som om vi inte kunde tolerera storhet om den inte samtidigt undergrävs av tragedi. Och varje gång de dör för tidigt ångrar vi oss, som om vi alla vore skyldiga genom vår hetsiga beundran: Vad har vi gjort?

Kommentarer (3)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

burma
Foto:AFP

 Våldsamma översvämningar i Burma. Katastrofläge utlyst i fyra regioner. 1  1 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

brittpuff
Foto:Mark Earthy

 DN i Kent. Frustrationen växer när vägarna korkar igen i jakten på migranter. 46  2 tweets  44 rekommendationer  0 rekommendationer

 Läs också: Miserabla flyktingläger växer fram i Europa 90  28 tweets  61 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:
skylt
Foto:Wikimedia

 ”Har aldrig varit med om något liknande”. Vit vätska gjorde plötsligt vägen glashal.

 Ska ha föregåtts av bråk. Vittnen har hört flera skott avlossas. 6  2 tweets  0 rekommendationer  4 rekommendationer

polis
Foto:Magnus Persson
Annons:
Annons:

Full koll i sommar

 Skaffa DN:s app! Massor av läsning hela sommaren.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: