Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Musik

Stockholm är fullt av operadrömmar

Arkitekter och operaälskare är just nu förenade i en mindre folkrörelse – att bygga opera. Efter DN:s artiklar om ett nytt operahus har det visat sig att det finns åtminstone sju förslag på hur ett bygge skulle kunna se ut och, framför allt, var det ska placeras. En sak är alla överens om: det ska ligga vid vattnet.

1. Det operahusprojekt som just nu drivs hårdast är Masthamnsoperan, som vuxit till en ideell förening. Drivande är Operans och Stadsteaterns förre tekniske chef Ulf Hedberg och scenografen Gunnar Steneby.

De två scenrävarna har lagt ner tre års arbete på ett nytt operahus i Stockholm och är överens om att det varit enormt kul. Från deras ateljé i Drottningholmsteaterns lokaler i Gäddviken driver de projektet – i samma hus som även Operan repeterar i.

Masthamnsoperan har de placerat direkt vid inloppet till Stockholm från Östersjön, alldeles nedanför den populära serveringen uppe på berget Fåfängan. Kajen är i dag ett stökigt område som fun-gerar som uppställningsplats för lastcontainrar.

- Titta så eländigt här ser ut på en så pass central plats i Stockholm. En opera på denna plats kan bli ett landmärke som är synligt från stora delar av staden, säger Gunnar Steneby.

Till den i dag ogästvänliga miljön har de två hängivet tagit med sig modellen till den nya operan. Salongen rymmer 1 400 platser och i anslutning ligger dessutom en utomhusscen med plats för uppemot 3 000 åskådare.

–-Vårt projekt kommer att kosta mindre än operorna i Oslo och Köpenhamn. Bygget kan dessutom genomföras med dagens miljökrav, även med framtida drift och underhåll, säger Ulf Hedberg.

Eftersom förslaget är så pass färdigt och noga genomarbetat har de två också grundat den ideella föreningen Masthamnsoperan. Ulf Hedberg och Gunnar Steneby kallar också sitt förslag för ”Inifrån och ut” och menar att de med sin långa mångåriga teatererfarenhet vet hur ett operahus fungerar. De har tänkt till in i minsta detalj.

– Platsen räcker ytmässigt till för alla nödvändiga funktioner samlade i en enda byggnad, från ateljéer till en restaurang på taket. Här saknas inte ens en liten specialscen för barn- och ungdomsteater, säger Ulf Hedberg.

Ni är inga arkitekter, kan ert förslag tävla med professionella arkitekters?

– Vi har gjort det här utifrån den tänkta verksamheten, säger Ulf Hedberg.

En som imponeras av det färdiga förslaget är förre operachefen Folke Abenius.

– Masthamnsoperan bekräftar en gammal sanning jag alltid trott på i konstnärliga sammanhang, nämligen att det ska till kunniga, lustfyllda och realistiska entusiaster för att nå resultat, säger han.

Ett kuriosum i sammanhanget är att salongskronan från Gustav III:s gamla opera som revs 1892 finns, i planerna, med i salongen. Kronan hittade man på Adolf Fredriks kyrkas tornvind.

2. Granne med Vasamuseet

Hans Ursing var vd för Stockholmsoperan i sex år under 1960, en period som ofta kallas ”Guldåldern”. Redan då kände han att operahusets byggnad inte räckte till för de expansiva föreställningarna.

– När Stockholmspolitikerna 2005 talade om att försköna Stockholm med nya byggnader, till exempel ett slags större Turning Torso, kunde man äntligen övertyga dem om att bygga ett nytt operahus, säger Hans Ursing.

Han presenterade sina tankar för den dåvarande operaledningen. Sedan dess har det arbetats på högvarv och helt ideellt med det som blivit Galärparkens operaprojekt.

Hans Ursing knöt till sig arkitekten Jan Lunding, tidigare borgarrådet Carl-Erik Skårman, samt tidigare ordföranden i fastighetsbolaget Vasakronoan Lennart Nilsson. Tillsammans gick man igenom elva platser i Stockholm och fann att platsen där Galärvarvet en gång låg var bäst. Dessutom ett naturligt mål för promenader till Djurgården och ändå centralt belägen.

– Största problemet för vårt projekt är att Junibacken ligger på samma plats och måste rivas. Men de behöver och önskar större lokaler.

Ursing poängterar att området är tillräckligt stort för en opera. Marken måste dock saneras eftersom den är förorenad sedan gammalt.

– Flera av de i platser som föreslås för en ny opera är i själva verket för små. En för liten tomt riskerar att senare leda till fatala kompromisser. Ett nytt operahus måste bli en lösning en gång för alla, säger han.

Arkitekten Jan Lunding betonar att bilden ovan är en idéskiss, men det kan i princip sägas om de övriga förslagen också.

3. En kil ut från Långholmen

På Långholmens östra sida har Stockholms förre stadsplanearkitekt Alf Holmer under överinseende av förre operachefen Eskil Hemberg ritat en opera med 1 350 sittplatser och en liten scen med 500 platser.

Byggnadens grundform har kontur av landskapets udde. För att ge byggnaden intryck av lätthet, av att sväva ovan strandlinjen, är sockelpartiet starkt indraget. Norra delen har formats som en spets som skjuter ut över vattnet.

4. Ett sångens hus vid Finlandsfärjan

Stiftelsen Stadsgårdens vänner har med arkitekten Lars Liedegrens hjälp skissat på en helhetslösning för den trafikstinna miljön som flödar intensivt österut mot Nacka.

I komplexet ingår en solfjäderformad opera där en sal är konstruerad så att man kan fälla upp hela taket på sommaren, till exempel om en världstenor ger en konsert. Byggnaden har en publikkapacitet på flera tusen fördelad på en handfull konsertsalar.

5. Mitt emot Dramaten vid Nybroviken

Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt och Christer Nylander, båda folkpartister, föreslog nyligen i en artikel på DN Debatt ett nytt operahus i parken bakom Nationalmuseum på Blasieholmen.

Ännu finns inget förslag på hur byggnaden skulle kunna set ut. Tomten är inte så stor och det har även talats om att använda den till att bygga ett annex till Nationalmuseum, där ett efterlängtat designmuseum skulle kunna passa in.

6. Slussenopera när staden utredde

Inför en kommande utbyggnad av Slussen undersöktes om platsen också kunde bli en arena för kulturen. På Stockholms stads uppdrag utredde Rotstein arkitekter en eventuell placering av en opera på Slussen, något som DN kunde presentera i tisdagens tidning den 11 januari.

7. Här kan sången nå höga höjderDet finns ytterligare ett idéförslag för det brännheta Slussenområdet som inkluderar en opera. Mitt på en av Stockholms största trafikknutar vill Loggia Arkitekter se en kulturell mötesplats.

Slussen är utsatt för vind och den nya Operans stora foajé är tänkt som ett klimatmässigt vänligt rum, och därmed en möjlighet att skapa en spontan kulturkonsumtion, där själva foajén också skulle kunna bli en plats där musik- och scenkonst blir lättillgänglig.