I veckan startar Wimp, en ny musiktjänst på nätet som vill tävla med Spotify och Itunes i Sverige. Wimp, som levererar strömmad musik och redan finns i Norge och Danmark, profilerar sig genom att lägga stor vikt vid att guida användarna. En redaktion gör spellistor med avstamp i Melodifestivalen, Gary Moores död eller nästa stjärnartist på väg till Sverige.
– Förr var det tidningar, skivaffärer och kompisar som varslade om vad som var på gång i musikväg. Den funktionen har Wimp övertagit i Norge. I dag kan du inte konkurrera med det bästa musikutbudet, vad vi gör är att hjälpa användarna att hitta i det hav av musik som existerar, säger Gunnar Sellaeg, vd för företaget Aspiro som står bakom Wimp.
Just nu får den strömmade musiken stor uppbackning från resten av musikindustrin, och varje tjänst har sin egen profil. Wimps förebild är Rhapsody i USA, där även Rdio har startats av svenska Skypegrundaren Niklas Zennström. Google har aviserat en egen musiktjänst. Sonys Music Unlimited är ny i Storbritannien och Irland. Tio miljoner musikfiler i sina arkiv är den mängd de flesta har.
I Sverige har Spotifyett stort försprång och är den tjänst som ger skivbolag och upphovsmän den största andelen intäkter för digital musik. Men det betyder inte att musikbranschen inte välkomnar andra aktörer. Tvärtom, marknaden är inte mättad, stora bolag som Universal och Sony Music ser positivt på flera konkurrerande musiktjänster.
Liksom majoriteten av musikbranschens folk tror Gunnar Sellaeg inte på gratis, eftersom gratis inte ger de rättigheter som behövs för att kunna leverera musik som ger upphovsmännen betalt. Spotifys svårigheter att ta sig in på USA-marknaden sägs till stor del bero på att man där är ovan vid gratistjänster, även om de finansieras med reklam. Wimp har uteslutande en betalmodell och tar 99 kronor i månaden för ett abonnemang, samma summa som Spotifys dyraste variant. En kostnad de flesta strömmade musiktjänster inte överstiger.
Men att uteslutande fokusera på betalning kan visa sig vara ett misstag av rättighetshavare och bolag.
– Jag tror att Spotifys gratisversion är orsaken till deras framgång. En gratisvariant fungerar lite som en droghandlare, man kan komma in och få testa och när man blir beroende är man beredd att betala, säger Martin J Thörnkvist, skivbolagsboss på Songs I wish I had written och omvärldsbevakare på Media evolution.
Han saknar en musiktjänst som fungerar som sociala medier, där man direkt kan kommunicera med andra användare. En gratistjänst har förstås större potential att spridas än en inlåst betalvariant.
I dag finns över 400 legala musiktjänster i världen – bara i Sverige beräknas de vara runt 30 stycken. Det är rimligt att vänta sig att marknaden så småningom koncentreras, men ingen i branschen som DN talat med tror på en framtida oligopolsituation där kanske bara tre fyra styr över all musik. Även om de färska tecknen från just Apple, som vill ta skyhögt betalt från externa tjänster som vill finnas i Ipodar och Macar, på vissa håll tolkas som just en krigsförklaring och en släng av storhetsvansinne.
– Musikbolagen har förhoppningsvis lärt läxan från Itunes som fått större makt ju större de blivit. Plötsligt visar sig innehållsleverantörerna vara beroende av ett hårdvaruföretag, musikbolagen är betet i stället för kroken, säger Martin J Thörnkvist som vill se en uppvärdering av innehållet framför tekniken.
Wimps vd ser dock en framtid där just hårdvaran dominerar, musiken finns tillgänglig överallt och går att spela upp inte bara på datorer och i mobilen utan på spelkonsoler och andra apparater.
Som skivbolagsboss ser Martin J Thörnkvist att det digitala musiklyssnandet kan skapa längre livslängd för produkterna. De finns ju i lager hela tiden.
– Artister som producerar sig i digitalt format kommer att ge ut musik mycket oftare. När vi släppte Motoboys senaste album upptäckte vi att folk började köpa det gamla igen.
Robyn, som släppte hela tre skivor i fjol, verkar ha anammat samma princip. Tätare utgivning kan påverka upphovsrättspengarnas storlek. Många i musikbranschen är fortfarande lätt indignerade över att Spotify fått utså alltför mycket spott och spe från medierna, som för ett år sedan skrev om att jättestjärnor som Lady Gaga knappt fick nålpengar trots att hennes låtar spelades mer än någon annans på tjänsten. I dag verkar dock både svenska alternativa och storbolag nöjda med vad den digitala musiken ger.
– Ersättningarna är mycket större än vad som redovisats i medierna.Vi ger inte våra artister sämre avtal på den här sidan, och man ska komma ihåg att artister får pengar från många håll, till exempel från Stim, säger en chef på Sony Music.
Wimp påstår att de grovt räknat betalar två tredjedelar av sina intäkter till artister och skivbolag.