I ett land där homosexualitet avkriminaliserades först 1971 är Eurovision Song Contest en sensation i alla avseenden.
Hög queerkoefficient råder. Och ingen Helsingforsbo kan längre undgå den annalkande finalen:
Sponsorbilar med arrangemangets logotyp längs sidorna pilar upp och ner förbi Mannerheimvägen och shoppingstråken i centrum. Europas alla språk hörs plötsligt på trottoarerna. Den pampiga Eurovisionsignaturen som inleder varje finalsändning spelas till och med inne på McDonald's vid järnvägsstationen. Och Hartwallarenan - schlagerfrossans epicentrum som normalt hyser svettiga innebandyturneringar, hästtävlingar och BMX-cyklister med dödslängtan - är förvandlad till ett glamparty där repetitioner, sminksessioner och presskonferenser avlöser varandra.
Stora delar av publiken liknar till förväxling de tävlande:
Skyar av dam- och herrparfym, grova guldkedjor och branta dekolletage, trånga läderbrallor och frisyrer stöttade av formliga batterier av hårsprejsflaskor. Allt kompat av blinkande ljusriggar, plasmaskärmar och dunket från de återstående tjugofyra bidragen som kan vinna 2007 års Eurovisionsschlagerfestival, den femtioandra i ordningen.
- Vad skulle kunna vara viktigare än att få arrangera den här tävlingen? skrattar Päivi Konttinen, chef för den finländska delegationen till DN. Det är första gången för oss, tack vare Lordis vinst förra året, och Hanna (årets finländska deltagare, DN:s anm.) har ett enormt publikstöd. Runt 1,2 miljoner finländare såg torsdagens semifinal, det är de högsta siffrorna någonsin. Och hela Europa är ju här nu - vi har verkligen Lordi att tacka för allt detta.
En svårtippad final väntar.
Segern görs kanske upp mellan storfavoriter som The Ark och Rysslands, Vitrysslands och Serbiens bidrag. Men med Danmarks dragdrottning DQ utslagen och det bisarra israeliska bidraget förpassat till schlagerhistorien så kommer tveklöst Ukrainas outsider, pråliga Verka Serduchka (med dopnamnet Andrei Danilko), höja flest ögonbryn. En häpnadsväckande uppenbarelse.
En vinst vore sensationell, men hans Rednexsvängiga bidrag "Dancing Lasha Tumbai" kompat av torrjuckande gossar i silverlamé får till och med The Ark - som gjorde fredagens mest bejublade framträdande i genrepet - att framstå som frikyrkliga. Helgens så kallade snackis.
Tvåtusensexhundra journalister har ackrediterats för att bevaka cirkusen. Huruvida alla de som samlats i mässhangaren utanför Helsingfors verkligen arbetar i yrket är högst oklart. Engagemanget är i alla fall gränslöst:
Presskonferensen som följde efter torsdagsnattens semifinal påminde mer om en allsvensk fotbollsläktare än en samling för de internationella medierna. Eufori rådde, utlöst av den massiva segern för de östeuropeiska artisterna. Gör man uppdelningen väst och öst mellan Sverige och Finland så hör 18 av 24 bidrag till öst, utöver de fyra garanterade finalplatserna (Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Spanien.)
Leende klev artisterna från Ungern, Vitryssland, Makedonien, Slovenien, Georgien, Lettland, Serbien, Bulgarien, Turkiet och Moldavien upp på podiet. I ena hörnet av konferenssalen sjöng då redan en grupp turkiska reportrar med högröda anleten något som lät som en nationalsång. Mittemot lika röststarka slovener och makedoniska journalister med egna hejaramsor på modersmålen. Ölflaskorna höjdes i nationell stolthet.
De tio segrarna tackade, huvudsakligen via tolkar, för telefonröstarnas förtroende under våldsamma applåder och busvisslingar. Georgiens sångerska Sopho Kalvashi - landet gör sin debut i tävlingen i år - hade då redan gratulerats av parlamentets talesman, kulturministern och presidentens hustru.
Natalia Barbu från Moldavien, vars snålt tilltagna byxor redan utlöst "Nakenchock!"-rubriker, svarade på sina två frågor med mungiporna upphissade. Hennes förklaring till varför Öst- och Centraleuropa i år lyckats krossa nästan allt motstånd?
- Vi behövde en chans. Bara en chans att bli hörda.
I kväll sjunger hon inför kanske 100 miljoner människor - eller mer. Under finalen i Eurovisionsschlagerfestivalen förra året passerades den gränsen för första gången. Med det nu snabbt växande intresse i öst lär det bli än trängre framför teveapparaterna.