Hydén är professor i rättsociologi vid Lunds universitet och bloggare på Cybernormer.se, ett projekt som involverar bland annat The Pirate Bay. Han är, liksom så många andra inom området, part i målet på något sätt.
Och hans uppfattning är tydlig: Det finns anledning att ta om rättegången mot The Pirate Bay.
Som DN.se tidigare rapporterat kräver flera ledande personer inom svenskt rättsväsende, enligt Sveriges Radio, att The Pirate Bay-rättegången tas om på grund av jävsanklagelser mot domaren. Detta eftersom han indirekt är medlem i två större internationella organisationer, ALAI och AIPPI, vilka arbetar för hårdare straff mot fildelare.
- Jag tror inte att utgången skulle kunna bli så mycket annorlunda. Man vågar ju inte ge sig på ungdomarna som är de egentliga brottslingarna – det vore en prestigeförlust för rättsliga systemet och för politikerna. Därför gör man The Pirate Bay till syndabock.
Något som enligt Hydén ytterligare komplicerar saken är att bittorrenttekniken som sajten använder sig av inte kriminaliserats.
- Men det vågar man inte göra eftersom den är samhällsnyttig. Då skulle man trampa en massa etablerade intressen på tårna, exempelvis Google.
Enligt Håkan Hydén rör sig fallet snarast om ett så kallat delikatessjäv.
- Det finns en risk för att domaren har påverkats av ovidkommande hänsyn, det vill säga sådant som inte är rättsligt reglerat. Man kan inte bortse från att det finns en stark risk för att han är värdemässigt programmerad i en upphovsrättslig riktning som gör att det blir svårt att ta till sig motsidans argument.
Jan Rosén, professor i civilrätt vid Stockholms universitet och ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt, har sina sympatier i andra lägret. Han menar att inget nytt framkommit och att medlemskap i berörda organisationer inte är jävsskapande.
- Domare har alltid varit medlemmar i de här organisationerna. Jäv handlar om enskilda förhållanden som rör domaren, inte hans medlemskap i en ideell förening.
Enligt Rosén måste en koppling finnas mellan domaren och någon part, något partsombud eller till sakfrågan. Inte heller sista punkten kommer nära, anser han:
- Nej, de här föreningarna jobbar med immaterialrättsfrågor. Det handlar om kunskap och upplysning, de tar inte ställning i enskilda frågor. Om domaren inte fick gå på konferens inom ramen för en ideell förening skulle han inte kunna bilda sig.
En fördel om rättegången togs om vore enligt Jan Rosén att oron stillades.
- Alla skulle få veta att det går rätt till i domstolarna. För närvarande är en sådan oro det enda vi har. Det finns inga belägg för den, men om den stillas är det inte negativt.
Håkan Hydén anser att en ny rättegång skulle skapa en medvetenhet om problemet. Konfliktytorna är många, anser han:
- En problematik är domarens påstående om att han inte är jävig, vilket är ett uttryck för juristernas naivitet i tron på att juridik är objektiv. Man vägrar alltså acceptera att det kan finnas utomrättsliga faktorer som kan påverka. Jag tror att domaren är ärlig när han säger att han inte uppfattar sig som jävig, men det gör snarast saken sämre.
Christina Wainikka, expert på upphovsrätt, påpekar att Sverige är ett väldigt litet land. Att berörda parter springer på varandra är ofrånkomligt, menar hon:
- Det är nästan så att man måste vara medlem i en viss förening om man ska jobba med en viss fråga. Det innebär inte något ställningstagande – man behöver hela tiden kompetensutvecklande.
Hur sannolikt tror du det är att rättegången tas om?
- Det är jättesvårt att säga. Jag tror inte att medlemskapet i sig påverkar. Däremot kan olika uppdrag påverka.
Vad får det för konsekvenser om det tas om?
- Det vore inte bra. Det är en het debatt och omtvistad fråga. På så sätt blir det en extra pinne i brasan.