Vinylfynd blev dansant discoopera

Samtliga låtar på Kool DJ Dusts "The disco opera" är ett antal ihopklistrande eller editerande fragment från uppemot 40 år gamla obskyra vinylskivor.

Oskar Kullander Samtliga låtar på Kool DJ Dusts "The disco opera" är ett antal ihopklistrande eller editerande fragment från uppemot 40 år gamla obskyra vinylskivor.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Kool DJ Dust tar samplingen till en ny nivå. Av enorma mängder loppisfynd på vinyl har han klippt ut fragment, skakat om och satt ihop en 19 låtar lång discoopera. "The disco opera" ges ut på skiva på onsdag.

Kool DJ Dust tar samplingen till en ny nivå. Av enorma mängder loppisfynd på vinyl har han klippt ut fragment, skakat om och satt ihop en 19 låtar lång discoopera. "The disco opera" ges ut på skiva på onsdag.

Det är klart att man skulle hitta Daniel Savio med fingrarna djupt i en lp-realåda på skivaffären Pet Sounds. Daniel, eller Kool DJ Dust som han kallar sig så fort han kommer i närheten av ett mixerbord, har lagt ner åtskilliga månader på att lyssna igenom enorma mängder loppisfynd på vinyl, låt för låt, på jakt efter fragment, refränger, stick, eller beats till den discoopera som på onsdag ges ut på cd.

"The disco opera" är egentligen en enda jättesamling samplingar, men utgör en 19 låtar lång märkligt sammanhållen instrumentell berättelse om hur den onda dj:n Dr Sorryass Copycat förslavat Lil' Big Citys klubbpublik med själlösa låtar och mixar. Hjälten Dust ger sig därför ut på ett galaktiskt äventyr, på fjärran planeter jagar han den magiska skivan som han kan föra tillbaka till den av konformitet lamslagna staden och befria massorna med. Det blir en kamp som inte kan sluta oavgjort.

Annons:

Låtarna skapar inte bara bilder i huvudet, skivan är även en sorts ljudbok. Omslaget och innerkonvolutet har av tecknaren Jimmy Gustavsson utformats som en klassisk hjälteserie.

- När jag skulle flytta för några år sedan började jag rensa ut bland mina skivor, jag har ganska många om man säger så, och började lyssna igenom dem, berättar Daniel Savio när han har betalat den begagnade vinylen och vi har slagit oss ner på ett kafé.

- Jag hittade coola grejer som jag inte tänkt på förut, samplade och satte ihop dem till låtar och spelade resultatet i den skivaffär som jag jobbade i då. När kunder kom fram och undrade vad det var de hörde i högtalarna förstod jag att det kunde byggas ut.

Visst är "The disco opera" en naiv liten historia, men projektet är samtidigt något av en protesthandling. Du kan själv räkna ut vilken stad som här kallas Lil' Big City.

- Det känns tråkigt att sitta och klaga, men vi har så många lager av segregation här: musik, klädstil, ålder, bostadsområde, subkultur - allt. Det är ju inte precis några förortskids på Riche… Och om två dj:er med liknande stil spelar samma kväll är det tomt på det ena stället. Det finns för lite folk i Stockholm, och för lite blandning av folk på klubbarna, menar Daniel Savio.

Många av låtarna på "The disco opera" påminner om gammal exi­sterande discofunk, men är alltså ett antal ihopklistrade fragment, från uppemot 40 år gamla total-obskyra skivor. Man tycker sig höra någon sekund Beatles här, ett Human League-ljud där, och visst verkar en låt vara Cameo? "The disco opera" kanske kunde fungera som familjefrågesport på lördagskvällarna...

- Nej, nej, inget jag har använt är så pass känt, säger Daniel Savio och fingrar på mustaschen. Det kanske finns någon som hittar vissa grejer, jag har en dj-kompis som gjort det till sin sport att pricka in alla samplingar, men inte ens han har lyckats.

Detta torde innebära att "The disco opera" inte heller blir immaterialrättsjuristernas våta dröm. Antingen är de samplade avsnitten så korta eller så kommer de från skivor som knappt ens upphovsmännen vet finns till. Det finns dock en liten stämningsrisk, menar Daniel Savio, och kallar det för "en tickande bomb och ett ständigt orosmoln över vårt annars så mysiga discoparty".

Har inte det här projektet inneburit många timmars plågsam genomlyssning av även dåliga skivor?
- Jo, och det kan bli irriterande, rakt igenom dålig musik gör ju det med en, men med vinylskivor hoppar man lätt framåt i låtarna, och jag skulle nog säga att det ändå är mindre plågsamt att lyssna sig igenom en gammal dålig skiva från 1972 än att lyssna på radio en vanlig dag.
- Många av de skivor jag köper på loppmarknader är ju inget att ha, men det blir som att köpa lotter - plötsligt händer det.
Daniel Savio börjar gräva i påsen från skivaffären och fiskar upp den tyska syntgruppen Propagandas första maxisingel "Dr. Mabuse", och en annan med den slajmiga brittiska 80-talsduon Dollar...

- Mmm, jag har en skiva med dem där hemma som är rent otroligt dålig, men den här ser ut att vara gjord lite tidigare, säger han tankfullt och vrider och vänder på omslaget med det stiliserade fotot som liksom har försett duon med glorior.

- Men titta här: här står ordet "space" på omslaget, utbrister han. Jag letar ofta efter sådana signaler, det ska vara lite rymdigt så där, så det kan finnas något coolt här.
Jag hörde att du till och med har hittat någon liten snutt på en Tomas Ledin-skiva?

- Ja, ett litet funkstick. Men man märker när man lyssnar så här intensivt efter saker i musik att även sådana som han har gjort en hel del riktigt bra grejer. Det är en rolig upptäckt.

Var, stil eller land, har du hitta flest bitar att klippa ut?
- Italien, kanske.
Italien?
- Ja, italiensk popmusik är ju totalcheesy, men deras undergroundmusik från 70-talet är hur cool som helst. Skräckfilmsregissören Dario Argentos band Goblin, till exempel, de gjorde otroliga grejer.

Men det ligger mer än upptäckarglädje bakom Daniel Savios tålmodiga kulturarkeologi. Han ser aningen allvarligt på ungdomsvurmen i Stockholms klubbvärld och menar att traditionen bryts hela tiden när folk lägger av så fort de har blivit vuxna.

- Då måste man börja om från början igen och vi kommer liksom inte framåt, säger han. Jag gillar den gamla tanken på läromästare.
- Det är genom att ha koll på sin historia som man kan göra något nytt och intressant, att tillföra och förädla. Det märks ganska snabbt om en houseproducent är 18 år och aldrig har hört Giorgio Moroder...

Du, kunde inte du göra en längre bok av den här berättelsen, med skivan som soundtrack?

- Absolut, jag har faktiskt en kompis i Finland som gör skivor som medföljer hans tjejs science fiction-böcker. Så visst går det, och det är fortfarande mycket lättare att få bidrag för litteratur än för musik, haha.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Burkina Fasos ledare. Svenske Linus: Väldigt mycket folk i centrum.

 Runt 30 döda i protesterna. Fortsatta demonstrationer på fredagen.

mördaren
Foto:AP

 Vuxenblöjor och rörbomber. Misstänkte mördaren jagades i sju veckor.

 Kritiseras. Sa att manliga komiker ”sätter skräck i alla andra”.

Annons:

 Musjakt försenade flyg. Passagerarna tvingades vänta i flera timmar.

ambassad2-500
Foto:TT

 Ambassadören har lämnat Sverige. Ministern om Ikeakommentaren. 27  5 tweets  22 rekommendationer  0 rekommendationer

 Sverige erkänner Palestina. Wallström: Kritiken var väntad. 1754  61 tweets  1689 rekommendationer  4 rekommendationer

 DN Ledare. Regeringens beslut är dessvärre ett slag i luften. 144  31 tweets  111 rekommendationer  2 rekommendationer

 Testa dina kunskaper. Vad vet du om Palestina? 82  3 tweets  79 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: